Ett samtal om hur gamla fossila maskuliniteter behöver komposteras och ge näring till en framväxande omsorg. För att förverkliga en livgivande ekonomi grundad på stark cirkularitet behöver vi utforska de västerländska mansnormer som drivit på skövlingen av jorden och världen. Insikten att vi håller på att rasera fundamentet och livsväven för den mänskliga civilisationen sprider sig också bland män.
Vi är nu många som ser behovet av förändrade maskulinitetsnormer som vårdar istället för att söndra och som ser män som agenter och aktörer istället för att skamma och öka polarisering. Den här utforskningen handlar om personer, metoder och organisationer som förändrar destruktiva strukturer och normer genom viktiga möten, inlyssnande och deltagande samtal. Det är en berättelse om hur män kan välja att se och omfamna konstruktiva mansnormer och bli bättre versioner av sig själva. På köpet kan den starka cirkulariteten förverkligas och samhället vinna tusenfalt.
Karin Boye skrev: Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka? Och visst skaver och smärtar det när man inser att maskulinitetsnormer ofta går ut på att exploatera, dominera och härska. Det har i sin tur bevisligen gjort Moder Jord och andra levande system illa. Det blir inte bättre av att det urvattnar och ger en förfalskad bild av vad det innebär att definiera sig som man. Insikten växer fram hos fler att män, men också samhället som sådant, har mycket att vinna på transformation av dominerande mansnormer. Det kan skapa rum för nya berättelser som kan förändra och motverka toxisk hierarkisk maskulinitet till något annat som behöver se dagens ljus.
Prova att för en stund föreställa dig själv som barn när du tänkte och drömde om vem du skulle bli som vuxen. Vilka förändringar skulle du behöva göra idag för att bli den inspirerande person som du drömde om att bli som barn? Ungefär så låter tankarna i inledningen av den korta filmen The Possibility of Men från organisationen ManKindProject. För mig blev detta ingången till en djupare utforskning om att vara man i dagens samhälle. De tankarna ledde sedan vidare till organisationen MÄN, forskning om maskuliniteter, hur dessa påverkar miljö och klimat samt hur de kan förändras. Och inte minst hur allt detta hänger samman med vilken ekonomi som har styrt det moderna samhället.
Föreningen MÄN kopplar ihop mansnormer med miljö- och klimatkrisen
Vidar Vetterfalk är verksam i organisationen MÄN och i det globala nätverket MenEngage samt i Starfish Collective som alla arbetar aktivt för transformation av destruktiva maskuliniteter. Vidar har lång erfarenhet av hur hela samhället och individer har mycket att vinna på att transformera maskulinitetsnormer. Han har länge arbetat med att lyfta frågor om mäns våld mot kvinnor i Sverige och internationellt. Samtidigt har han ett starkt miljöengagemang. Efter att han år 2014 läste Naomi Kleins bok This changes everything började han verka för att inkludera miljö-, och klimatfrågorna inom MÄN.
Klein poängterade att alla behöver vara med och bidra från sina perspektiv, det går inte att lämna denna fråga bara till politiker och miljöorganisationer. Vidar med flera inom organisationen ställde sig frågan hur organisationen skulle kunna bidra och kom ganska snart fram till att patriarkala strukturer och maskulinitetsnormer som de jobbar med att förändra kanske i själva verket är en av grundorsakerna till miljö-och klimatkrisen, normer som belönar ekologiskt-, och klimatdestruktivt beteende.
Samtidigt som problemet utkristalliserade sig blev det också mer tydligt att forskningen, samhället och civilsamhället sällan såg män som en möjlig del av lösningen men oftare stannade vid att män orsakar problemen. Att engagera män och pojkar på en feministisk grund för klimaträttvisa blev då för MÄN och Vidar en del av lösningen och ett nära samarbete inleddes med forskarna Martin Hultman och Paul Pulé på Chalmers universitet. De beskriver en del av sin forskning i boken Ecological Masculinities som Vidar bidragit till genom input främst från ett feministiskt perspektiv.
Tre typer av maskuliniteter, deras påverkan och kopplingar till ekonomin
Som en del i kursen Ett år i omställning utvecklade Vidar och MÄN bilder som illustrerar de tre kategorier av maskuliniteter som Martin och Paul funnit i sin forskning. Resultatet syns i bilden nedan.
Enligt industriella, industrimoderna maskuliniteter kan samhället i princip köra på som tidigare och ser inte att det finns några problem med miljöförstörelse eller orättvisor och klimatkrisen förnekas. Dessa synsätt har tyvärr fortfarande ett stort inflytande på samhället. Hultman har forskat på andelen män i Sverige som är klimatförnekare och sett att de ökar. Sverige ligger i toppen jämfört med internationella mått, vilket rimmar illa med vår självbild som ett jämlikt samhälle och framstående på klimatområdet. Ekomoderna maskuliniteter erkänner problemen men anser inte heller att det behövs några större förändringar av samhällets grunder, utan att vi kan ha fortsatt tillväxt fast med fler cirkulära lösningar i produktionen. Något tillspetsat är detta samma ego-logiska tänk som det industrimoderna, men mer “grönmålat”.
De tre typerna av maskuliniteter kan jämföras med de tre ekonomiska paradigm vi utforskar på sidan cirkularekonomi.se. Den linjära ekonomin har exempelvis till stor del formats av industriella maskuliniteter. Men även den “svaga” cirkulariteten hör till de ego-logiska och patriarkala lösningarna, motsvarande ekomoderna maskuliniteter, genom att betona och lita på tekniska innovationer, marknadslösningar och privat konsumtion där ekonomins grundläggande normer och värderingar inte ifrågasätts. Därför skulle en cirkulär ekonomi baserad på svag cirkularitet kunna definieras som ekomodern ekonomi. Den starka cirkulariteten är däremot en eko-logisk ekonomi, genom att den underordnas ekologisk hälsa och social tillit med värderingar som omsorg, jämställdhet, lokalisering och samarbete istället för konkurrens.
Ego-logiska försvarsmekanismer – exemplet Arnold Schwarzenegger
Ett konkret exempel kan illustrera hur skillnaderna ser ut i praktiken. Hultman hade tidigare tittat bland annat på hur Arnold Schwarzenegger förespråkade att fortsätta köra muskelbilen Hummer men nu på vätgas istället för diesel – ett försök att göra bilåkandet mer cirkulärt genom att byta till förnybart bränsle. Hultman lyfte fram detta som en förflyttning från den industriella/industrimoderna mannen till en ekomodern dito, alltså en rörelse mellan de två ego-logiska maskuliniteterna till vänster i bilden (Bild 1): Maskuliniteter. Dessa lösningar liknar varandra och bygger båda på patriarkala strukturer, normer och tankegods – en svag och ohållbar version av cirkularitet som förutsätter fortsatt hög energiförbrukning, miljöförstörelse liksom en ojämlik ekonomi. De kan ses som ego-logiska försvarsmekanismer. Samma resonemang kan föras när det gäller exempelvis dyra elbilar eller massiv expansion av fossilfri energiproduktion.
I samarbetet mellan Chalmers och MÄN omsattes forskningen i praktik genom att Vidar startade grupper med män som ledde till utveckling av samtalsmaterialet MÄN i klimatkrisen, som senare även översattes till engelska och spreds internationellt. Paul Pulé menar att frigörelseprocessen, som omdefinierandet av maskuliniteter innebär, ligger flera generationer bakom kvinnors och icke-binäras kamp för jämlikhet. Han pratar här i en video om behovet av att inkludera även de mest motstridiga grupperingarna som oftast präglas av konservativ och traditionell syn på maskulinitet. Det eftersom just dessa grupperingar i samhället annars lätt går i försvarsställning eller rent av till verbal eller fysisk attack. Så för att minska polariseringen och få med männen i att skapa jämställdhet och ekologisk hållbarhet i samhället menar Paul att det kan krävas att vi saktar ner eller åtminstone inkluderar och når även de som uppfattar att de har mest att förlora på i vår tid okonventionella, nya eller kanske i vissa fall nygamla mansnormer.
Att synliggöra det “osynliga” och bygga nytt
Att bli medveten om destruktiva maskulinitetsnormer och privilegier, frigöra sig från lögner, polarisering, stuprör och binära halvsanningar är en svår men viktig uppgift. Eller som Vidar uttrycker det: ”Det är lika svårt som för fisken att bli medveten om vattnet den simmar i.”
Han menar att processen att avkoda stereotypa maskulinitetsnormer handlar om att gå utöver det binära uppdelandet, utöver det enkelspåriga. Man får vara försiktig så att man inte riskerar att skapa en ny stereotyp maskulinitet, struktur eller hierarki. Det handlar om att synliggöra och stötta till att lösa upp de strukturer och beteenden som förstör för allt och alla och istället främja omsorg både i nära relationer, i samhället och i relationen med miljön och klimatet. Omsorg är ofta kvinnligt kodat och betraktas därmed ofta automatiskt som omanligt. När vi förändrar de normerna skapar vi inte en ny maskulinitetsnorm, för det handlar ju inte om att ge omsorg på något särskilt manligt sätt. Det handlar om att gå utöver den binära uppdelningen och synliggöra allas förmåga – och längtan efter – att ge och få omsorg i ömsesidiga och kärleksfulla relationer med oss själva, andra och jorden. Då kan vi vara som mest kraftfulla och sårbara på samma gång. Vi behöver ett ekonomiskt system som belönar omsorg istället för dominans.
På frågan om vad Vidar sett i arbetet med MÄN och Men Engage och hur mötesprocesserna ser ut svarar han att det handlar om minst två saker samtidigt: å ena sidan att göra sig medveten om hur patriarkala strukturer och maskulinitetsnormer har påverkat mig i mitt liv, mina beslut, beteenden och relationer och hur det har påverkat andra: Hur mår jag i detta? Trivs jag med mig själv och mitt liv? Det är ofta smärtsamt.
Å andra sidan att göra sig medveten om vad jag verkligen längtar efter och behöver, ställa mig frågor som “Vad är mina verkliga talanger, behov?” och “Vad är mina innersta viljor?”
Att fördjupa sig i detta är viktigt men kan också vara svårt och kräver att man känner trygghet i gruppen. En första del i en sådan omställningsresa innehåller vanligen en hel del smärta och den är värdefull snarare än något att undvika.. Det är en stark process.
Gruppsamtal som utforskar starka frågor
Så hur hanterar MÄN och MenEngage det och vad händer i dessa gruppsamtal och personliga möten? Vidar säger att de jobbar med s k kraftfulla frågor. Formen är viktig och att ha tidsatta rundor. Ramarna och reglerna är centrala för att tilliten och modet ska växa fram. Alla uttalar sig utifrån sig själva. Att öva att lyssna på sig själv och andra är centralt. Man kommenterar inte andras historier. Man behöver inte vara en “duktig gruppdeltagare” och prestera.
Det här är många gånger en omvälvande process, som också är frigörande. Viktigt är att den som håller i mötet inte är någon lärare eller expert utan också är med och delar utifrån sig själv, gärna först för att sätta tonen. Det betonas tydligt att man delar bara om och vad man vill. Alla tar ansvar för sina gränser. I första träffen kan det vara fyra olika öppningsfrågor att välja mellan, såsom: “När är jag glad att vara jag”, “Den värsta dagen i mitt liv”, “När grät jag senast” eller “Erfarenhet av när någon nära mig hade psykiska problem”.
Med de här frågorna bryter man direkt med stereotypa maskulinitetsormer. Det blir en aha-upplevelse för många: “Shit vad jag lärde känna folk på en gång”, brukar Vidar återkommande få höra. Det blir väldigt stöttande samtal som vidgar vad som är möjligt. “Det är otroligt efterlängtat”, säger Vidar och fortsätter; “Det finns så mycket lättnad över att få släppa garden i ett rum där det händer.” Vidar berättar att det går också att skapa förändring i starkt stereotypa miljöer och sammanhang. “Jag har varit med och gjort det både i Sverige och i internationella sammanhang, t ex med militärer där jag i början av dessa möten betraktats som allt annat än en riktig man.” Han fortsätter: “Om jag inte går i försvar utan delar personligt istället då brukar processer se ut ungefär såhär: De sitter tillbakalutade med armarna i kors. Men efter ett tag släpper de ner garden och armarna, lutar sig framåt och sen är det någon som räcker upp handen för att dela en upplevelse.”
Män och samhället i stort mår helt enkelt bättre av att leva mer i harmoni med det faktum att vi är sammanflätade med alla andra livsformer på jorden. Spirandes i den myllan ryms möten där pojkar och män kan vara med och förflytta istället för att krossa berg.
Mårten Laurell Thorslund, redaktionen CirkulärEkonomi.se
Fler tips för nyfikna
Läs eller lyssna på boken ”Confessions of an Economic Hit Man” av John Perkins. Se kort video/synopsis om problematiken han och boken beskriver här.
FATTA (samtyckesrörelsen).
Mannen myten (podd mm).
Lockerroom talk: fokuserar på idrotten. De pratar om “påhittade regler” istället för normer.
Sök efter MÄNs arbete med ”En kommun fri från våld”. Här finns en rapport från 2017 som beskriver ett tidigt stadium av utvecklingen av En kommun fri från våld
Här på en kommuns egen hemsida framgår hur mycket det utvecklats långt senare, bl.a. hur kommuner nu kan utbilda varandra.
Om du är intresserad av att vara med i en grupp med materialet MÄN i klimatkrisen eller starta en själv, hör av dig till Vidar på vidar.vetterfalk@mfj.se
Tips på viktiga frågor som öppnar för intressanta tankebanor och som alla kan ställa sig själv:
- ”Var kommer mina ägodelar ifrån?”
Backa bandet och gå till källan för att ta reda på hur har dina saker tagits fram och hur påverkar det världen? Om du inte kan svara eller ta reda på det kanske du har en del av svaret om det är hållbart (ekologiskt, socialt och ekonomiskt) redan där.
Tänk nu på saker du tycker om som inte kostar något, som du längtar efter.
Vad händer när du ser att samhället och systemet bygger på en uppfattning om brist snarare än cirkularitet och ekologi som bygger på mångfald? Varför är det så?
