Vår och försommar är visionernas tid. All form av ekonomiskt tänkande är format av bakomliggande visioner – kulturella berättelser som är tänkta att ge samhället mål och mening. Den nyliberala visionen bakom dagens rådande ekonomi, formad av bland annat Milton Friedman på 70-talet, kan sägas ha ett enda mål: Att maximera kortsiktiga ägarvinster, oavsett sociala eller ekologiska kostnader. Det har gett upphov till vad ekonomen och tidigare ”economic hit man” John Perkins kallar dödens ekonomi. Livets ekonomi, å andra sidan, styrs av visionen att tjäna det allmänna bästa. Det innebär att generera långsiktig välfärd för miljö och människor.
Nyliberala tankesmedjor har motverkat cirkulära lösningar
I detta nummer tar vi både upp ekonomiska visioner som har bidragit till en ohållbar utveckling, och visioner som kan ligga till grund för en ”livets ekonomi” – motsvarande en stark cirkularitet. Rand Nezamaldin presenterar en forskarrapport som visar hur nyliberala tankesmedjor i Sverige på avgörande sätt har försenat omställningen av samhället, genom att bland annat sprida oljebolagens klimatförnekande propaganda och så tvivel om forskning som ifrågasätter fortsatt ekonomisk tillväxt och extraktivism. Samma tankesmedjor har sedan förordat tekniska innovationer, marknadslösningar och privat konsumtion som svar på klimatutmaningarna – lösningar som inte förmått vända utvecklingen på över 30 år.
Mansnormer behöver ändras för stark cirkularitet
Visionen bakom den extraktivistiska ekonomin är dominant och hierarkisk, vilket speglar en patriarkal kultur med mansnormer som formade det industrimoderna samhället. I de visionerna sågs människan, och särskilt mannen, som världens härskare. De nyliberala svaren på klimatkrisen har format en annan mansnorm: Den ekomoderna mannen som använder tekniska lösningar för att bli ”klimatsmart”. I grunden är det dock samma tillväxtvision som styr. Det motsvarar ”svag” cirkularitet med försök att bygga in ett begränsat och tekniskt fokuserat kretsloppstänk i ekonomin, utan att ändra målen där ekonomisk tillväxt går före ekologisk hälsa och social tillit. För att vända på utvecklingen behövs nya mansnormer och identiteter som kan bidra till livets ekonomi.
Mårten Laurell Thorslunds artikel utforskar ego-logiska, ekologiska och andra mansnormer och en ny syn på manligheten som beskrivs av forskarna Martin Hultman och Paul Pulé. Den har fått en praktisk tillämpning genom föreningen Män för jämställdhet. Att synliggöra mansnormer och deras betydelse för det rådande ekonomiska tänkandet, liksom att presentera alternativa mansideal, är viktigt för att förändra de visioner som styr dagens ekonomi med sina dödliga effekter. Därför kan ekologiska maskuliniteter ses som en av grundpelarna i visionen om stark cirkularitet, där vi som mänsklighet underordnar oss planetens livsvillkor istället för att föra krig mot naturen. Stark cirkularitet, byggd på livgivande mansnormer, bidrar till att skapa fred med jorden.
Rättigheter för allt levande stärker livets ekonomi
En del av den industrimoderna, patriarkala och vita maskuliniteten har handlat om att objektifiera världen, såväl resten av naturen som andra människor – inte minst kvinnor. Objektifieringen har varit nödvändig för att ta sig rätten att utnyttja allt levande för egen vinning och hänge sig åt ett gränslöst extraktivistiskt beteende, som inte respekterat rättigheter för vare sig människor eller resten av naturen. Ett exempel är invasionen av den amerikanska kontinenten, där erövrarna kunde luta sig mot ett dekret från påven som förklarade att urinvånarna inte behövde räknas som människor utan var lägre stående – en gudomligt sanktionerad objektifiering. På detta sätt spreds dödens ekonomi över världen. En livgivande vision som kan vända utvecklingen handlar om subjektifiering, att erkänna allt levandes inneboende egenvärde. Detta är den djupare innebörden i ett rättighetstänkande som står för allt levandes rättigheter, inklusive naturens rättigheter.
I en visionär text hämtad ur boken ”Framtidens by – när lokalsamhällen tar sig rätten att blomstra” beskriver Nikolas Berg hur Ramsele och Edsele utropade sina lokala rättigheter, för såväl de mänskliga samhällena som för ekosystemen. Detta utvidgade rättighetstänkande är en del av visionen bakom stark cirkularitet, som skulle göra det brottsligt att utnyttja lokal natur och kultur för egen vinning eller för att maximera ägarintressen. På så sätt kan planetens kretslopp återskapas i de enda sammanhang där det är möjligt: lokalt, med nära och rättighetsbaserade relationer mellan alla aktörer i värdekedjan (eller värdeväven). Stark cirkularitet utesluter fortsatt globalisering när den drivs av att maximera makt, vinster och rättigheter till endast ett fåtal ägare. Visionen om naturens rättigheter möjliggör en lokalisering av ekonomin, med ett jämlikt globalt utbyte inom planetens gränser.
Stark cirkularitet börjar med relationen till jorden
Den viktigaste grunden i en stark cirkularitet är inte marknaden utan marken – att vi människor återskapar en respektfull relation till jorden istället för att utnyttja den på gränsen till utarmning. Vi kan inte längre såga av grenen vi sitter på, eller förstöra jorden vi vandrar på, genom fortsatt aggressiv gruvdrift eller monokulturer i jord- och skogsbruk. Därför avslutas vårens nummer med några reflektioner om att samarbeta med jorden. I en artikel beskriver Rand Nezamaldin hur skogens skafferi kan användas i de olika årstiderna. Therese Palm Amiri återkommer i nästa nummer och berättar mer om det cirkulära livet på familjens gård. Denna årstid har de fullt upp med odlingar, lamning och annan djurskötsel. Det är stark cirkularitet på riktigt, ett exempel på livets ekonomi med målet att skapa långsiktiga vinster för människor och miljö istället för ett fåtal ägare – att leva på sätt som ger liv. Det är jordade visioner för en ekonomi som bidrar till hållbara lokala svar på globala kriser.
DET VÅRAS FÖR EKOMASKULINITETER!
Ett samtal om hur gamla fossila maskuliniteter behöver komposteras och ge näring till en framväxande omsorg, som grund till en livgivande ekonomi.
NÄR RAMSELE OCH EDSELE UTROPADE SINA RÄTTIGHETER
Denna visionära berättelse är utdrag ur boken ”Framtidens by : När lokalsamhällen tar sig rätten att blomstra”.
FORSKNING OM STARK CIRKULARITET
VÄGEN MOT FÖRNEKELSE: KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH NYLIBERALT TÄNKANDE I SVERIGE, 1988–2000 Denna artikel vill visa på att nyliberala och konservativa aktörer, finansierade av fossilindustrin, har identifierats som avgörande delar av en klimatförnekarrörelse sedan åtminstone 1980-talet. Författarna hävdar att det är mer än bara egenintressen som underblåser klimatförnekarrörelsen.
På hemsidan återges flera artiklar om cirkularitet från forskare som bidrar med kritiska och konstruktiva perspektiv. Här kan du ta del av all forskning som har lagts upp hittills.
BLOGGINLÄGG
I redaktionen för “Cirkulära framtider” stöter och blöter vi de cirkulära tankarna. I denna blogginlägg berättar Rand Nezamaldin om sin väg mot stark cirkularitet genom att knyta an till årstidernas skiftning och att lära sig att leva med de naturliga cyklerna i vår värld.
Här kan du ta del av tidigare blogginlägg.
DELTA I CIRKULÄRANDET!
Ett viktigt steg i att öka kunskap och delaktighet mot en stark cirkularitet är redan taget i och med att du engagerat dig för visionen och gett andra samma möjlighet. På hemsidan cirkularekonomi.se går det att ställa sig bakom visionen om stark cirkularitetgenom att signera ett ”löfte till jorden”. Där hittar du också utbildningar som ger dig eller din organisation/företag möjlighet att lära mer om att exempelvis påverka som “cirkulent” (snarare än konsument) genom medveten konsumtion, utforska hållbara lokalsamhällen genom folkhögskolekursen Framtidens by eller bygga en cirkulärande organisation.
Hör av dig om du vill att din organisation ska synas på sidan med sin verksamhet, utbildningar och liknande, eller om du vill bidra med texter och andra insatser!
Skicka gärna vidare till personer i ditt nätverk som du tror kan inspireras av brevet!
BAKGRUND: VAD ÄR CIRKULAREKONOMI.SE?
Sidan är till för alla som vill utforska och medskapa en cirkulär omställning som på riktigt förverkligar visionen om kretsloppssamhället. Dagens cirkulära ekonomi har haft alltför stort fokus på svar som inte vänt utvecklingen på 30 år: Marknadslösningar, tekniska innovationer och grön konsumtion – en svag cirkularitet som ofta visat sig förstärka problemen. Idag behövs en stark cirkularitet där ekonomisk tillväxt underställs mål om ekologisk hållbarhet och social tillit. Läs mer om cirkularekonomi.se.
Vill du få framtida nyhetsbrev och delta i nätverket? Klicka på denna Länk till anmälan.
Copyright © 2023 | NÄTVERKET FÖR CIRKULÄRANDE
Ekopedagogiska Föreningen
Redaktion:
Nikolas Berg, Rand Nezamaldin, Therese Palm Amiri, Mårten Laurell Thorslund