För att klara dagens hållbarhetsutmaningar behöver näringslivet, som alla sektorer, utveckla lärande organisationer anpassade till planetens gränser. I denna introduktion till kategorin “näringsliv” beskrivs vad det kan innebära att arbeta med organisationskulturen för att bli en cirkulärande organisation. En utgångspunkt är att utvecklingen av en cirkulär kultur baserad på ”stark cirkularitet” mångdubblar effektiviteten i allt annat förändringsarbete.
Frågor som öppnar för en cirkulär samhällstransformation
Att bli en cirkulärande organisation handlar inte om att implementera färdiga koncept, utan att ställa de nödvändiga och ibland svåra frågor som kan starta förändringsprocesser på djupet. Att våga engagera sig i frågorna utan att veta svaren. Att lyfta på stenar och utforska vita fläckar är viktigare än att visa upp en grön yta. Några viktiga frågor idag är exempelvis: Bidrar vår verksamhet till systemfel som går emot de planetära gränserna? Kan vi i så fall ändra oss eller måste vi avsluta viss verksamhet? Är vi som ägare beredda att idag ge upp en vinstmaskin som förstör livsmiljön för kommande generationer? Är vi beredda att offra individuella privilegier för gemensam överlevnad – att lämna de vi har varit för de vi kan bli, som organisation och som människor? Vad kan vi istället bygga tillsammans som inte bara innebär klimatkompensering utan ger nytt liv till planeten? Vilket arv vill vi lämna? Vad är ett meningsfullt liv och arbete? Sådana frågor kan starta en cirkulär samhällstransformation.
Cirkulärande kultur som grund för cirkulära strukturer och flöden
Frågor som ger hållbar förändring handlar inte bara om det vi har eller gör, ekonomiska strukturer med tröga eller snabba flöden, utan om de vi är – kulturen. Vägen från linjära till cirkulärande organisationer behöver involvera organisationskulturen, de kulturella berättelser som ”sitter i väggarna”, som berättar varför vi finns och vart vi är på väg. Det som ger identitet, mening och sammanhang. När kulturen, tänkandet eller världsbilden förändras kan system och strukturer skiftas. Om inte kulturen hanteras leder förändringsarbetet lätt till att rådande ordning bevaras, om än i andra former. Med andra ord: Vi kan inte möta dagens problem och kriser med samma tänkande som orsakade dem! Cirkulär ekonomi behöver vara en praktik och ett synsätt som baseras på en respektfull relation till jorden, i kontrast till det linjära som utvunnit resurser i ena änden och producerat avfall i den andra. Det handlar om att odla en cirkulär kultur baserad på ”stark cirkularitet” som grund för cirkulära strukturer, processer och flöden. Först då kan en cirkulär ekonomi bli något mer än en ”quick fix” för att återvinna avfall. Ett sätt att vara.
I andra artiklar speglas företag som arbetat med både kulturella och strukturella förändringar, inklusive cirkulär produktutveckling genom exempelvis ”Cradle to Cradle”. Cirkulärandet omfattar också sociala och kooperativa företag med ambitionen att bidra till hållbar omställning i alla bemärkelser. Där finns även banker och finansinstitut som syftar till att skapa värde för samhället snarare än för aktieägare. Liksom företag som prioriterar rättighetsägare före aktieägare i den cirkulära värdekedjan, inklusive naturens rättigheter.
Lärande ekosystem – ett ekopedagogiskt stöd för cirkulärande
Många är medvetna om behovet av lärande organisationer som ständigt anpassar sig till omvärlden för att överleva. Idag behöver samhället snabbt ställa om och anpassa sig till naturens kretslopp för att möta klimat-, miljö- och sociala kriser. Därför är det rimligt att prata om cirkulärande organisationer och samhällen som lär sig hushålla med resurser inom planetens gränser – cirkulärande ekonomi – för att bli resilienta (motståndskraftiga).
Ekopedagogiken har utvecklats för att stärka människor och organisationer i att växa som medskapare av en hållbar och cirkulär fredskultur. Den började formas i syfte att stödja förverkligandet av de globala hållbarhetsmål som togs fram i samband med FN:s miljötoppmöte 1992 i Rio de Janeiro. Ekopedagogik är en rättighetspedagogik som förenar mänskliga rättigheter och naturens rättigheter. Genom sitt fokus på kultur stärker den organisationer i att förändra organisationskulturen som bas för hållbar verksamhetsutveckling. När organisationen börjar utforska sina kulturella berättelser, själva rötterna i verksamheten, skapas en jordmån för verklig hållbarhet. Friska rötter ger friska träd.
Lärande ekosystem är en modell eller metod som har utvecklats inom ekopedagogiken, för att beskriva lärprocesser som möjliggör framväxten av cirkulärande organisationer och samhällen. Den lyfter fram ett antal förhållningssätt som behöver odlas för att bygga hållbar kultur och genomföra hållbara strukturella förändringar. Processen är inte linjär utan utvecklas dynamiskt med utgångspunkt i behoven även om det också finns en organisk logik där ett förhållningssätt kan växa fram ur ett annat. Modellen har rötter i såväl pedagogisk forskning som praktisk organisationsutveckling, såväl systemteori som urfolksperspektiv.
Så här kan det lärande ekosystemet visualiseras:
Förklaringar: De grönmarkerade frågeställningarna motsvarar inre förhållningssätt. Det handlar om existentiella frågor som berör vilka vi är och skapar mening. De rödmarkerade frågeställningarna motsvarar yttre förhållningssätt som mer handlar om praktiska frågor, vad vi gör. Inre och yttre aspekter hänger samman i spänningsfält som markerats som röda, dubbelriktade pilar. När görande förankras i ett grundat varande, blir den cirkulärande organisationen hållbar, effektivt och resilient (motståndskraftig).
Omslagsbild: Ingrid Berg
Illustration: Medskaparna
