Synvändan från linjärt till cirkulärt omvärderar medborgarrollen. Vi lämnar rollen som konsumenter, åskådare och isolerade individer för att bli cirkulenter och medskapare. Vi kan delta i förverkligandet av cirkulärande samhällen i fred med jorden – en cirkulär fredskultur baserad på en ”stark” cirkularitet och visionen om kretsloppssamhället. En sådan roll handlar inte om att ansvaret för omställningen ska lastas över på individer, men att frigöra vår påverkanskraft som människor och grupper. Denna introduktion lyfter fram att vi kan påverka långt mer än genom våra konsumtionsval.
Dessa artiklar tar upp olika perspektiv på hur vi kan förstärka vår medskaparkraft och göra oss delaktiga i förverkligandet av livgivande, cirkulärande samhällen och ekonomier. Ett första steg kan vara utbildning och folkbildning, i form av exempelvis omställningsrörelsens folkhögskolekurser. Föreningen Medveten konsumtion ger också stöd och vägledning. Handling som skiftar system kan exempelvis gälla att prioritera lokal mat framför annan konsumtion, och även bli mer delaktig i matproduktion. Eller välja medlemsbanker före affärsbanker. Det kan också handla om att gränssätta ohållbara verksamheter i den linjära ekonomin, liksom att sprida nya berättelser i tal, skrift och kreativa handlingar.
I forskningen om cirkulär ekonomi har fokus legat på näringslivsaktörer inom befintliga linjära värdekedjor eller nystartade verksamheter. Men det strukturella paradigmskiftet från linjärt till cirkulärt förutsätter även annan kunskap och praktik för att uppnå kulturella och sociala skiften, vilka endast kan möjliggöras av medborgare som tar aktiv del i processen. Den traditionella linjära ekonomin har dock tilldelat medborgarna en relativt passiv roll där de främst gör nytta genom konsumtion av varor och tjänster. Kritik mot detta har bland annat kommit från feministiska ekonomer med inriktning på hållbarhet. De har föreslagit att medborgare ska ”ta tillbaka ekonomin” (J.K. Gibson-Graham et al 2013) genom medborgerligt engagemang för att bygga alternativa relationer och samhällen.
Forskare och praktiker från nätverket för cirkulära framtider, har påpekat att det finns potentiella hävstångseffekter i att förflytta synen på samhällsmedborgaren i ekonomin. Skiftet handlar om att gå från bilden av konsumenter med nyttovärden, en form av objektifiering, till större fokus på egenvärden som medskapare. Det innebär en förstärkt subjektifiering av medborgarrollen, ett relationellt snarare än instrumentellt perspektiv på medborgaren. Något som speglar den cirkulära ekonomins ambition att härma naturens ekosystem där allt står i relation till allt annat. I den rådande linjära ekonomin har både människor, mat och allt annat förtingligats, reducerats till varor på en marknad. Cirkulärande samhällen och ekonomier behöver ändra på det och återupprätta livets inneboende värden i alla dess uttryck. Alla räknas. En konkret gestaltning av det synsättet kan växa fram kring lokal matproduktion, med ökad närhet mellan producent och konsument och även aktivt deltagande genom exempelvis odling och andelsjordbruk.
Trygga lärmiljöer för att provtänka, provgöra och “prov-vara”
Som medborgare kan vi stödja varandra i att växa som medskapare av en hållbar och cirkulär fredskultur. Det behövs trygga lärmiljöer där grupper kan mötas för att provtänka, provgöra och “prov-vara”. Folkbildningen är ett bra föredöme, där människor möts i cirklar för att lära av och med varandra. Cirkelns form visar att inget perspektiv har företräde, utan att alla erfarenheter och kunskaper är viktiga i det gemensamma utforskandet. Frågorna står i centrum och i de lärande mötena kan nya svar hittas och mer hållbara förhållningssätt odlas. Jordbaserad folkbildning med tydliga ekologiska ramar kan kallas för ekopedagogik. Sådant tänkande ligger ofta till grund för kurser och utbildningar där människor får stöd i att tillsammans möta utmaningarna och ta vara på möjligheterna. Den möjliggör ett djupgående lärande för cirkulär omställning – ett cirkulärande – genom kritisk reflektion, självreflektion och gemensam handling. Vi behöver genomskåda de tankesätt och berättelser som skapat en linjär och ofta kolonial ekonomi, för att istället förverkliga en ekonomi som ger liv.
Sådant tänkande ligger ofta till grund för kurser och utbildningar där människor får stöd i att tillsammans möta utmaningarna och ta vara på möjligheterna. Den möjliggör ett djupgående lärande för cirkulär omställning – ett cirkulärande – genom kritisk reflektion, självreflektion och gemensam handling. Vi behöver genomskåda de kulturella tankesätt och berättelser som skapat en linjär och ofta kolonial ekonomi, för att istället förverkliga en ekonomi som ger liv. Vi behöver utmana och ifrågasätta gamla identiteter för att något nytt ska kunna växa fram.
Det vi gör som konsumenter kan påverka till viss grad. De vi är som medskapare och kulturbärare kan skapa hävstänger, när våra handlingar sprider en berättelse om en hållbar fredskultur. När det vi gör förankras i de vi är, har vi tagit steget från åskådare till deltagare. Det är en identitet där vi inte bara ser oss som separata kuggar i ett linjärt samhällsmaskineri, utan som delaktiga i jordens levande kretslopp. Varje steg vi tar påverkar livsväven. Våra handlingar kan ge uttryck för detta cirkulära berättande. Berättelser som visar vägen från skuld till ansvar och medvetenhet, som frigör hopp och handlingskraft.
