Del 2: En mångfaldsrörelse kan bana väg för cirkulär omställning
I den framväxande och alltmer medvetna byarörelsen på landsbygden finns hoppfulla svar på dagens hållbarhets- och mångfaldskriser. I mötet med miljörörelsen och sociala rättviserörelsen kan hoppet växa till handling i en bred “glokal” mångfaldsrörelse – en verklig omställningsrörelse med lokala lösningar på globala kriser och tydliga ställningstaganden för mångfald, inkludering och rättvisa.
Den rörelsen kan bära och sprida berättelsen om en mångfaldig fredskultur, en frigörande berättelse om fred med jorden, på jorden och mellan folken. Den ger både stad och land möjlighet att frigöra sig från den urbana myten om ständig ekonomisk tillväxt. I detta tillsammanslärande har världens bygder och lokalsamhällen mycket att tillföra med sina praktiska erfarenheter av mångfaldens betydelse. Hela samhället behöver idag förstå behovet av exempelvis lokalt anpassade fröer för att klara extremväder och oväntade sjukdomar.
Rörelsernas olika perspektiv behövs för att värna biologisk och mänsklig mångfald och återskapa levande, kretsloppsbaserade natur- och samhällssystem som är resilienta (motståndskraftiga) och regenerativa (livgivande). Systemen behöver fungera för deras minsta och mest utsatta invånare, ända ned till mikroorganismerna. Behovet av mångfald backas upp av systembaserad forskning. Kan de uppvaknande bygderna bidra till att väcka denna kunskap till liv igen? Kan lokalsamhällen världen över återgå till hållbart jord- och skogsbruk så att jordens mångfald bevaras? Kan vi exempelvis få tillbaka de tusentals lokala ostkulturerna från skogsbetande djur som kan ge oss bättre hälsa? Hur lär vi oss vägen från linjär monokultur till cirkulär mångfaldskultur präglad av stark cirkularitet där jorden, inte människan, står i centrum och människan är del av den jordliga gemenskapen? För detta behövs såväl tydlig politisk styrning som brett folkligt deltagande och ledarskap.
Att lära av varandra för gemensamma visioner
Föreställ dig en ny freds- och folkbildningsrörelse byggd på styrkan i olikheter där målen om ekologisk, kulturell, socioekonomisk och mänsklig hållbarhet möts i gemensamma visioner. Där byarörelsen, miljörörelsen, rättviserörelsen och andra sociala rörelser inser att de behöver lära av och med varandra för att frigöra mänsklig förändringskraft. Två tidigare energidebatter satte fart på miljörörelsen under 1900-talet, oljekrisen på 70-talet och kärnkraftsdebatten på 80-talet. I spåren av den ohållbara vindkraftsetableringen, en av dagens riktigt heta energifrågor, behöver miljörörelsen nu lära sig att förnybar energi inte är hållbar om den kör över lokala perspektiv. Vindkraft och andra försök att lösa klimat- och miljökriser fungerar bara om socioekonomisk rättvisa respekteras. Lokalsamhällen har rätt att råda över sin verklighet, i balans med omgivande ekosystem och samhället i stort.
På samma sätt är social hållbarhet och mänskliga rättigheter idag en omöjlighet utan rättigheter för urfolk, småbönder, lokalsamhällen samt inte minst naturens rättigheter. Bygdernas kamp för överlevnad kan bara lyckas om den också tar ställning för såväl ekosystemens överlevnad som mänsklig rättvisa – mot förtryck, rasism, diskriminering och kolonialisering. Landsbygden har inget mer att vinna på statens och storbolagens kortsiktiga rovdrift på naturresurser, som upprätthålls genom att söndra och härska. Hur kan vi nå bortom separation och istället odla inre och yttre tillitskultur för mångfald, kultur som bygger broar och läker istället för att skapa fler sår? Som låter det ta tid att synliggöra de förtryckande berättelserna och sätta ord på såren, för att därigenom möjliggöra läkning och fördjupad anknytning? Framtidens jobb finns i att skydda och restaurera våra relationer till varandra, till världen och ekosystemen. Relationerna kan byggas kring behoven av lokal matproduktion inom de planetära gränserna, som en grön tråd och katalysator för verkligt hållbar, regenerativ och livgivande omställning till hållbarhet i alla dimensioner. Då kan vi förverkliga hållbara samhällen byggda på samverkan och ömsesidighet snarare än konkurrens och dominans.
Mångfald ger nya svar på kriserna
Tänk om byarörelsen är den saknade pusselbiten för att skifta dagens ohållbara system. Att lokala perspektiv på kriserna kan lära oss om mångfald och skapa synergier med miljö- och rättviseperspektiv. Tänk om stat och myndigheter skulle ägna sig åt att stödja och möjliggöra detta folkliga ledarskap nedifrån och inifrån – ett ledarskap som utgår från lokala svar på globala kriser – istället för att försöka styra uppifrån på sätt som kör över det folkliga deltagandet och engagemanget. Det skulle kunna vara en mer fruktbar respons än de rödgröna partiernas nuvarande tendens att se på bygdernas vindkraftsmotstånd som ett irriterande hinder för BNP-tågets fortsatta framfart. Eller borgerlighetens försök att locka med snabba pengar genom ytterligare rovdrift och exploatering. Värst är extremhögerns pseudolösningar som vilseleder medborgarna och osynliggör verkliga systemfel genom att sprida desinformation och peka ut syndabockar. Då blir redan utsatta grupper dessutom måltavlor för den frustration som uppstår i spåren av ökade klyftor, utarmade lokalsamhällen och plundrade ekosystem. Det är falska svar som ytterligare motverkar mångfald.
Alla dessa svar är sprungna ur det industrimoderna samhällets föråldrade tänkande som ofta behandlar världen som en stor maskin med separata delar istället för en levande organism. Tänkandet har förstärkts av nyliberalismens strävan att sätta prislappar på hela planeten. Det präglar även ekomodernistiska lösningar såsom ekosystemtjänster eller klimatkompensation, en grönmålning som får oss att tro att vi kan köpa oss fria. Med det tänkandet glömmer vi att vi inte är världens härskare utan del av en mångfaldig livsväv av känsliga relationer som behöver vårdas med omsorg och omtanke. En värld av subjekt snarare än objekt. Politiska partier är viktiga och många politiker gör värdefulla insatser. Men idag behöver hela det politiska landskapet skifta då det kört fast i den nyliberala tankefällan. Vi kan inte vänta på politiska partier. De behöver dras med av en tsunami som börjar i de tysta folkdjupen. När folket börjar leda kan ledarna följa. Nya och mer konstruktiva svar på dagens kriser kan växa fram i mötena mellan de rörelser som idag står för ett nytt tänkande rotat i mångfaldens intelligens, med rättvisa och rättigheter för allt levande.
Kan nya, mer konstruktiva svar på dagens kriser växa fram i mötena mellan de rörelser som idag står för ett nytt tänkande rotat i mångfaldens intelligens, med rättvisa och rättigheter för allt levande? Kan ett sådant folkligt ledarskap bana väg för ett systemskifte och en kulturell transformation, präglad av en jordlig fredskultur snarare än av härskarkultur? Det är ett kulturellt ledarskap som kan frigöras och odlas i nätverk av små lokala lärgemenskaper, en sorts jordfredsgrupper. Det respektfulla reflekterandet och självreflekterandet i lärande cirklar ger mod att omvärdera i det stora. Det är därför exempelvis Greta Thunberg lyfter fram folkbildningen som avgörande för omställningen, jämte demokratin. Där kan grunden läggas till en hållbar, levande och självorganiserande mångfaldsrörelse. Aktivism rotad i djupt varande. Det blir en rörelse med många röster, inte bara ett fåtal. Där meningsmotsättningar inte är ett problem utan en demokratisk styrka, så länge mångfald respekteras av alla. Tillsammans väver de en dynamisk berättelse som sätter ord på gemensamma längtor men också på såren som uppstått i spåren av förtryckande kulturer och strukturer. På så sätt möjliggörs läkande, lärande och växande.
Ett folkligt, mångfaldigt ledarskap för systemskiften
Kan ett folkligt ledarskap bana väg för ett systemskifte och en kulturell transformation, präglad av en jordcentrerad fredskultur snarare än av en människocentrerad härskarkultur? Det är ett kulturellt ledarskap som kan växa fram i nätverk av små lokala lärgemenskaper som skulle kunna kallas jordfredsgrupper. Inspirerade av folkbildning och ekopedagogik blir samtalscirklarna forum för kritisk reflektion och självreflektion – provtänkande som ger mod att omvärdera i det stora. I den omställning som behövs idag hör folkbildning och demokrati till de viktigaste faktorerna. De trygga lärmiljöerna fördjupar rötterna och skapar starka grenverk i form av en hållbar, dynamisk och självorganiserande mångfaldsrörelse. Aktivism rotad i djupt varande. Det blir en rörelse med många röster, inte bara ett fåtal. Där meningsmotsättningar inte är ett problem utan en demokratisk styrka, så länge mångfald respekteras av alla. Tillsammans väver rösterna en dynamisk berättelse som sätter ord på gemensamma längtor men också på såren som uppstått i spåren av förtryckande kulturer och strukturer. På så sätt möjliggörs läkande, lärande och växande.
Idag behövs en partipolitiskt obunden valrörelse för hållbar samhällsomvandling, i alla sektorer. Det handlar om att göra val varje dag, inte bara vart fjärde år. Att stå för mångfald, demokrati och hållbarhet. För inkludering, solidaritet, tillit och kärlek. För fred med och på jorden. Erfarenheter kan hämtas från de grupper som idag hotas och förföljs av totalitära och exkluderande ideologier, mångfaldens motsats. Bland dem finns urfolk, rasifierade, hbtqi-personer, personer med olika funktionsutmaningar och andra diskriminerade som varje dag tvingas kämpa för sin rätt att existera, utvecklas och blomstra i sina unika särarter. Kampen blir uttryck för allas rätt att vara och bidra till världen – allt levandes rätt att vara subjekt och medskapare med egenvärden, inte bara objekt med nyttovärden. Där odlas mångfaldens ledarskap som möjliggör reflekterande över synsätt, normer och privilegier. Som kan inspirera och frigöra allas medledarskap. Ett tillsammanslärande och en sann folkbildning där vi lär av och med varandra, där olikheterna berikar helheten.
Att dagligen välja mångfald – omställningsrörelsens själ
Valet att varje dag bevara och återskapa mångfald bygger samhällets resiliens. Vi kan lära av naturens levande, cirkulära och komplexa ekosystem där mångfald blir en säkerhet i förändringstider. Det kanske inte är någon slump att ”enfald” är synonymt med dårskap. En form av dårskap speglas i Poppers paradox som sammanfattar erfarenheter från andra världskrigets kamp mot nazismen: Försöker toleransen att tolerera intoleransen, kommer toleransen till sist att slukas och förintas. Då förstörs mångfalden, omställningsrörelsens själ. Att värna mångfald är att ständigt granska, medvetandegöra och gränssätta intolerans. Att våga möta intoleransen, men samtidigt synliggöra egna värderingar och ställningstaganden. Och minnas att vi är för en vision om en jordlig gemenskap där olikheterna berikar helheten. En gemenskap där det exempelvis är självklart att ta emot människor som tvingas fly på grund av krig och klimatförändringar orsakade av västvärldens konsumtionsmissbruk.
Mångfaldskompetens handlar om att omfamna och bejaka komplexitet, bortom snabba lösningar som bara leder till nya problem. Modet att problematisera och ifrågasätta är förhållningssätt som kännetecknar mognad och vuxenblivande. Hur kan vi som mänsklighet växa upp och svara an på omställningsutmaningarna genom att värna mångfald varje dag? Hur kan vi nyfiket utforska tillsammans, bortom kända svar. Hur kan vi vara en röst för mångkultur och hållbarhet, mot monokulturer? Kan mångkulturella samhällen bygga immunitet som genomskådar förenklade budskap om söndrande och härskande, där grupper ställs mot varandra? Och kan vi på så sätt förhindra fortsatt invasion, kolonialisering och överexploatering av lokala samhällen och ekosystem världen över?
Mångfald är ett svar som gynnar alla. Gör valet idag och alla dagar!
Nikolas Berg och Ingrid Berg, medlemmar i Byakademin
Omslagsbild: Carina Johnson
Läs även del 1: Är hållbarhetskriserna en mångfaldskris?
Bakgrund: Under 2021 har Byakademin i en längre dialogprocess utforskat mångfaldens betydelse i omställningen till hållbarhet. Dialogen inspirerade till en artikel i två delar som ingår i en kommande bok från Byakademin (utgivning 2022). Del 1 belyser hållbarhetskrisen som en mångfaldskris, med bland annat en systemkritisk hållning till den nyliberala maktordning som motverkar mångfald. Del 2 speglar omställningen till hållbara och cirkulära samhällen som en mångfaldsrörelse som kan växa fram i mötena mellan miljö-, rättvise- och byarörelsen. Artikeln lyfter behovet av tydliga gränser gentemot exkluderande ideologier liksom vikten av att välja mångfald varje dag, inte bara i val vart fjärde år. En kortare version av artikeln finns publicerad i tidningen Landets fria.