Svaret på hur vi “fixar maten” finns i skogen

Vad är agroforestry, skogsjordbruk och en skogsträdgård?

Begreppet agroforestry har blivit mer och mer populärt och behöver därför förklaras för en bredare publik. Ordet översätts på svenska till skogsjordbruk och man pratar också i dagligt tal om en forest garden, skogsträdgård eller matskog, silvopasture eller skogsbete, silvoarable eller trädjordbruk, alléodling osv. Det finns tydligt definierade skillnader mellan de olika praktikerna men också viss flexibilitet i utförandet och tolkandet baserat på platsens förutsättningar och de människor som designat och verkar på platsen. Lite förenklat kan sägas att det är en miljö som är människopåverkad för att ge avkastning av hållbara, hälsosamma livsmedel men och en få betraktare skulle kalla för ett odlingslandskap.

Skogsjordbruk är en plats och praktik som bygger på ett samverkande mellan ekosystemprocesser, människa och naturliga växter, ibland i samverkan med betande, bökande, surrande, kväkande, krälande, hackande, jagande, flygande och smygande djur. Det är en praktik som jämfört med framförallt konventionellt jordbruk är mindre kontrollerbar och mindre ”störd” med vilket menas t ex mindre barlagd jord men desto mer regenerativ, alltså återuppbyggande. Här verkar naturliga processer ofta i många år med en större mångfald av växtformer både ovan och under jord och i vatten gynnas liksom andra ekosystemprocesser som just vattenmagasinering och kolinbindning. Det är också ett bruk som, förutom möjligen alléodling, använder avsevärt mycket mindre fossila drivmedel jämfört med vanligt jordbruk. I ideala stadier krävs bara naturlig nederbörd och ingen annan gödning än den från naturlig lokal växtnedbrytning eller den som fås av djur som ofta lever fria liv på den aktuella platsen. 

Det innehåller oftast en betydande del perenna växter och en blandning mellan örter, klättrande växter, buskar och träd. De ger skörd av nötter, frukter, bär, blad, svampar men också annuella alltså ettåriga grödor som rotfrukter och annat som är härdigt. Platsen kan vara en del av en skog, i ett skogsbryn eller på åkermark och då tillsammans me träd och buskar i en s k alléodling. Ofta finns öppet vatten på platsen. Matjorden är frisk och stark och bofasta eller besökande djur skyddas på den unika plats och miljön som växer fram. En bra definition ges av föreningen Agroforestry Sverige: ”Agroforestry är ett nytt samlingsnamn för många av de matproduktionssystem som funnits i årtusenden, där den gemensamma nämnaren var/ är vedartade växter (träd och/ eller buskar) som samodlas med andra grödor eller samlever med betesdjur. En sammansmältning av agrokultur och skogsbruk, som ger högre produktion och lönsamhet, samtidigt som det binder växthusgaser från atmosfären i jorden där den hör hemma och bygger samtidigt matjord cirkulärt, ökar biodiversiteten, motverkar erosion och även bidrar med andra ekosystemtjänster.”

Syfte och effekter med agroforestry, skogsjordbruk och skogsträdgårdar

En bra beskrivning av fördelarna ges av föreningen Agroforestry Sverige vilket även visar vad begreppet går ut på och vad föreningen vill åstadkomma:
”Människan kan vara en positiv kraft. Med odlingssystem där träd och buskar ingår i en samplantering kan vi skapa odlingslandskap som motverkar den globala uppvärmningen, utrotningen av arter, jorderosion, minskar behovet av fossil energi och mycket mer. På så vis kan vi människor vara en del av lösningen, en positiv kraft.”

Att kombinerade skog, vatten, mark, ekosystem och odlingssystem får ofta för lokalsamhället och för klimatet och klotet betydande positiva effekter. Ett syftet när någon ger sig på att skapa en skogsträdgård brukar vara att skapa hållbara hälsosammare livsmedel med en relativt sett liten arbetsinsats. Men just produktionen mätt som mat eller den ekonomiska avkastningen är inte alltid den främsta anledningen till att anhängarna och skogsjordbrukarna valt det spåret.

Som kontrast ger ofta det konventionella, storskaliga jordbruket hög produktion av en eller ett fåtal grödor, respektive djur/animalier. Men detta sorts jordbruk drivs fram av stora mängder fossil energi. Det är framförallt ett system som sätter mänskliga behov före andra och låter det negativa ibland osynliga effekterna skrivas av som ”externaliteter” i en ofta global kedja av insatsvaror såsom kemikalier, fossilt handelsgödsel, fossila drivmedel och sociala förhållanden längs kedjan som lämnar mycket övrigt att önska. Med “externaliteter” menas just sociala, ekologisk eller ekonomiska effekter som ur ett nationalekonomiskt perspektiv inte internaliseras vid prissättningen. Istället diskonteras det och förblir även ”osynligt” i konsumentled. Ändå erkänner ekonomier det som ett s k marknadsmisslyckande.

Effekterna på marker från ett väl fungerande skogsjordbruk är många fler än de som tas upp här men inkluderar minskade förluster av närsalter (mineraler) och näringsämnen, växthusgaser, mer nyttig uthålligt producerade livsmedel, grödor, frukter, bär, nötter, ved, energi etc. Det ger också mer över till annat för dem som brukar markerna, ökad mångfald i odlingslandskapet, kvävefixerande växter och träd, inbindning av koldioxid genom ökad växtmassa som tillåts dö och sluta kretsloppet på sin växtplats. Jordarna blir välmående och får en högre mullhalt och kan magasinera mer vatten och mer och fler livsformer tack varen att de utgör myllrande, skyddade livsmiljöer för djur, växter, svampar och andra livsformer.

Kulturarv och cirkulärt jordbruk med revanschlusta

Kan du komma på en visst sorts skogsjordbruk där människor, djur och naturen verkar i samklang och som förknippas med mellansvensk skogsbygd över sommarhalvåret och som producerar mycket mat på platsen? Detta numera ovanliga variant på jordbruk är samtidigt ett skandinavisk och svenskt kulturarv. Den har av dess antagonister dömts ut som gammalmodig och bland annat på grund av en förutfattad mening om att skalan eller formen ansetts vara omodern och gett låg produktion/avkastning. Det senare är extra intressant eftersom den här inlägget presenterar studier som visar på motsatsen, alltså att fäbodbruk, som är det som här syftas på, visat sig överträffa vanligt jordbruk utifrån ett energieffektivitetsperspektiv!

Fäbodbruk har framförallt praktiserats i stora delar av centrala Sverige och har sin motsvarighet under andra namn i många andra länder. Det påminner om vad som på agroforestry och engelskan heter silvopasture (skogsbete), alltså när djur är med som en del av dessa skogsjordbruksystem. En aktiv fäbodvall har mjölkgivande djur på frigående skogsbete under stor del av sommarhalvåret. Där förädlas mjölken till ost, smör och flertalet andra produkter och djuren blir efter långt, träget men också lyckligt liv till kött, skinn osv. Fäbodbruk borde därför hyllas av alla som vurmar för ökad livsmedelsproduktion, svensk mat av mycket hög kvalitet och ett klimatsmart och högproducerande jordbruk. Att det ovanpå allt detta dessutom ger möjlighet till säsongsanställning av unga i glesbygd liksom besöksnäring och turismintäkter borde sammantaget göra alla kommunpolitiker villiga att ställa upp med stöttning.  

Tyvärr associeras oftare fäbodbruket av samhället istället som ett utdöende och aningen pittoreskt inslag i landskap som Dalarna, Hälsingland, Jämtland, Härjedalen, Medelpad och stora delar av Norrland. Fäbodbrukare återfick nyligen en del heder och självförtroendet efter att man i mitten av 2022 vunnit en juridisk tvist där Fäbodförbundet stoppade den renonmmésnyltning som under ett antal år drabbat riktiga fäbodbrukare och mathantverkare. Begreppet och kulturarvet kan tolkas som att ha varit till salu för högstbjudande kommersiella intressen. De som önskat har hittills kunnat söka och erhålla patent för begrepp som ”fäbodknäcke” (bl a Leksands knäckebröd) och ”fäbodkorv” (bl a Melkers chark) på produkter och kategorier av produkter. Det innebar till exempel att två industriella företag, ett som tillverkade en falukorv vilket är mat som är så skild från en fäbod som det är möjligt att vara, och ett knäckebröd som har majsmjöl som en av huvudingredienserna, fick ensamrätt att sälja och marknadsföra produkter under namnen ”fäbodkorv” och ”fäbodknäcke”. Efter flera års process har nu Patent- och registreringsverket stoppat detta ofog men tyvärr med ett kan tyckas märkligt undantag för företaget Leksands knäckebröd.

Nygamla metoder skapar ett cirkulärt, energieffektivt jordbruk

Jag vill nu presentera fäbodbrukets kanske mer okända sida – nämligen dess höga energieffektivitet. Lars Kardell, professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU och hedersdoktor vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, har beräknat den utifrån energieffektivitetsmåttet EROI (Energy Return On Investment) som allmänt används för att beräkna energiekonomi och energiflöden. Vid en jämförelse av energieffektivitet inom fäbodbruk respektive vanligt jordbruk kom Kardell fram till faktorn 1:4 för fäbodbruk, vilket betyder att för en enhet energi på en fäbod var avkastningen 4 energienheter. Lite bättre än pengarna på banken kan tyckas vid en första anblick. Men eftersom man inte får betalt för energieffektivitet eller ekosystemtjänster eller att upprätthålla ett kulturarv är fäbodbrukare rejält underbetalda. EROI-värdet Kardell kom fram till för vanligt jordbruk var 3-10:1 med vilket menas att det krävs 3 till 10 gånger energin för att få ut en enhet energi ur vanligt jordbruk. I klartext innebär det att energieffektiviteten inom fäbodbruket flerfaldigt överträffar vanligt jordbruk. Agroforestry och fäbodbruk kan alltså tillföra energieffektivitet till listan av förtjänster och bör använda det argumentet i diskussion och relation med politiken.

I en en värd som vill – och måste – spara på energi bör alltså mer livsmedel komma från fäbodbruk jämfört med idag. Det gäller oavsett om det är fossil eller biobränsle i tanken på de maskiner som används. För när jordbruket ställer om kan man inte bara göra sig oberoende av fossila drivmedel genom att gå över till biobränslen. Eftersom samhället, klimatet och politikerna bestämt att jordbruket ska vara fossilneutralt till år 2050 och andra sektorer, te x transportsektorn kommer först och är beroende av samma biobränsle är konkurrens redan hård och lär bara bli hårdare. Därför måste vi också minska den totala energin som jordbruket tar i anspråk. Så systematiska förändringar såsom helt andra och mer energisnåla sätt att få mat från våra marker och vatten blir därför avgörande.

I en värld som fokuserar mycket på att öka avkastningen medan man minskar klimatpåverkan från jordbruket, minskar utsattheten inom jordbruket för effekter av extremväder, torka och skyfall. Likväl kan ett mer extensivt sätt att bruka jorden minska beroendet av insatsvaror och smartare utnyttja lokalsamhällets förmågor, människor och naturliga resurser. Vi kommer behöva prioritera de mest energieffektiva och ekologiskt och ekonomiskt effektiva medlem till att försörja Sveriges befolkning med mat. I detta läge frågar jag mig:

Vilken svensk politiker skriver inte under på fler arbetstillfällen och sysselsättning på landsbygd, ökad svensk livsmedelsförsörjning och beredskap, vårda det svenska kulturarvet, minskas det fossila energiberoendet i jordbruk samtidigt som den biologiska mångfalden skyddas? Helt enkelt mer pang för pengarna!
Så välkomna till bords Näringsdepartementet och Sveriges riksdag och regering. Skogsjordbrukare och regenerativa lantbrukare i hela Sverige ser fram mot samverkan, era riksdagsmotioner för att underlätta för skogsjordbrukare, regenerativa lantbrukare och fäbodbrukare, liksom förslag till myndighetsutövande att stötta istället för att motverka dem i sitt värv.

Mårten Thorslund

Om livet, hälsan, att utmana synvändor och ställa om jordbruket

En betraktare som är starkt präglad av rådande ekonomiska system och det industrimoderna paradigmet kan trots det lätt förledas att tro att mer nischade och alternativa jordbrukspraktiker som fäbodbruk och agroforestry är ineffektivt jämfört med konventionellt livsmedelsproduktion och jordbruk. 

Om vi för en stund tillåter oss göra kopplingen mellan vår försämrade folkhälsa kopplat till kosthållningen och att vårs k livsstilssjukdomar åtminstone delvis kommer från ett systemfel inom livsmedelsindustrin och jordbruket bör vi också ifrågasätta allt som kan verka lite skevt inom dessa sammanflätade industrier. Få skulle säga emot att dessa tillsammans verkar för att producera mer och ständigt billigare mat som oftast är energirik och näringsfattig på samma gång. Nuvarande livsmedel- och jordbrukssystem är dessutom även vår perfekt upplysta, väloljade del av världen så pass ineffektivt att ca 40 % av alla livsmedel förloras eller blir till svinn från jord till bord.

Om vi blickar framåt mot de stora utmaningar vi behöver ta oss an både som individer, lokalsamhälle och som civilisation, framstår en ökad diversifiering av odlings- och livsmedelssystem, mer näringstäta, hälsosamma dieter som en både attraktiv och välkommen riskspridning. Om vi kan kanalisera mer av vår energi, även om vi med ovan resonemang kommer förbruka mindre energi medan vi gör det, kan vi vinna stort. Vi kan både förbättra folkhälsan, öka resiliensen och energieffektiviteten inom jordbruket på samma gång.

Vi vet att vi måste ställa om jordbruket och behöver göra oss oberoende av fossila drivmedel och energi. Lämpligt nog är fossiloberoende till stor del inbyggt i fäbodbruk och agroforestrykonceptet. Dessutom kan ett sådant bruk ge ett liv och landskap som är mer mångfacetterat, resilient, uthålligt med positiva ekologiska effekter, fler sociala kopplingar, en ökad regional självförsörjningsgrad och livsmedelsberedskap och slutligen stärkt lokal, regional och även nationell identitet och självförtroende.

Vi behöver en ny berättelse om hur vår civilisation valde rätt väg, för mer mångfald, bättre hälsan ett mer balanserat klimat samtidigt som vi klarade av att mätta alla magar på ett mer rättvist sätt. Vi står som civilisation vid ett avgörande vägskäl som kan beskrivas som ett historiskt ödesval. Klockan visar på fem minuter i tolv på domedagsklockan.

Hur ser vi vår framtid an och hur kommer de som kommer efter oss betrakta oss och våra välinformerade beslut vi måste ta idag och imorgon? Skogsjordbruk och fäbodbruk framstår som lågt hängande frukter om vi bara är beredda att lära av hundraåriga visdomar från en tid innan den fossila eran inleddes. Vi har inget alternativ annat än att ställa om jordbruket till vad det en gång varit – ett cirkulerande inom de planetära gränserna, men innan begreppet uppfanns.

Viktiga lärdomar för jordbruket och maten i det tjugoförsta århundradet

Det vi lärt oss av de sociala och ekonomiska chocker i spåret av covidpandemin och klimatkrisen bör vi på djupet ta in som lärdomar tillsammans med en förvissning om att det svänger snabbt och att tiden för snabba svar och enkla sanningar kan vara förbi. Vi står just nu extra dåligt rustade för en till global eller regional livsmedelskris t ex i form av fler stora vete- maj och korbodars skörd som slår fel kanske flera år i rad.

Sverige toppar listan inom EU med lägst självförsörjningsgrad av livsmedel, samtidigt som vår kost har högst andel ultraprocessade livsmedel inom EU, vilket forskarna anser vara mycket olämpligt. Här framstår skogsjordbruk som en satsning med goda livsbetingelser eftersom det visat sig vara så uthålligt, energieffektivt, kan öka livsmedelsberedskapen och möjligen också förbättra folkhälsan.

Lär dig mer om agroforestry och skogsjordbruk

• Besök hemsidan och gå gärna med som medlem i föreningen Agroforestry Sverige.
• Läs svenska Wikipedias beskrivning av skogsjordbruk, som ger ett mer globalt perspektiv.  
• Se Maja Lindströms filmer Agroforestry – forestgardening in Sweden respektive Agroforestry in Europe.
• Se Viktor Säfves filmer Holma Forest garden, del 1 och del 2.  
• Den 6-8 oktober anordnar föreningen Agroforestry Sverige en stor konferens tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Holma Folkhögskola och Jordbruksverket med bas på SLU i Alnarp utanför Malmö. Vi kommer publicera intervjuer från konferensen i kommande nyhetsbrev och på Cirkularekonomi.se så prenumerera också på våra nyhetsbrev.
  
  Vi ser fram emot er kontakt, kommentarer och delningar!

/Mårten Thorslund, redaktionen på cirkularekonomi.se