Pressmeddelande 211112 / Ekopedagogiska föreningen
Intresset för cirkulär ekonomi har exploderat de senaste åren. För några månader sedan kom riksdagsbeslutet och regeringens handlingsplan för cirkulär omställning. Idag har Sveriges ambitioner på området tydliggjorts genom en omfattande politik. Samtidigt visar forskning att rådande paradigm för cirkulär ekonomi har många brister. Martin Hultman vid Chalmers har lett det FORMAS-finansierade forskningsprojektet “Framtidens gröna praktiker? Ekoprenörskap och Socialt entreprenörskap i en Cirkulär Ekonomi” 2017-21:
– Tänkandet kring rättvisa, skala och effekter är ofta bristfälligt, liksom tydlighet vad gäller cirkulära affärsmodeller, genomförbarhet eller hur materialloopar ska stängas. Det behövs både ett fördjupat lärande och en bredare delaktighet om samhället ska lyckas ställa om till cirkularitet. Det är en del av tankarna som format sidan.
När projektet nu avslutas formellt öppnas sidan www.cirkularekonomi.se för att möjliggöra en fortsättning av dialogen, sprida kunskap om möjligheter och ställa svåra men nödvändiga frågor. Sidan lanseras på ett webbinarium den 16 november, i ett brett samarbete mellan forskning, civilsamhälle och näringsliv. Information och program finns redan nu att läsa på sidan. Utöver forskning berör de olika punkterna näringsliv, banketik, medborgarrollen och betydelsen av en mångfaldsrörelse för cirkulär omställning.
På webbinariet presenteras erfarenheter från projektet, där idén till hemsidan växte fram i samtalen med forskare och praktiker. Erfarenheterna kommer även finnas samlade på sidan. Bland medverkande finns forskarna Martin Hultman och Malin Henriksson, aktörer inom bank och finans som Mikrofonden, Ekobanken och JAK, företag och ekoprenörer som innovativa byggföretaget IsoTimber och prisbelönade sociala företaget Stenbacken, liksom organisationer som Medveten konsumtion och Fältbiologerna.
I samband med webbinariet, som på kort tid rönt stort intresse med över 100 anmälningar, tas också de första stegen för att starta nätverket ”Cirkulärande för fred med jorden”. Begreppet cirkulärande har inspirerats av forskarvärldens lärande förhållningssätt. ”Fred med jorden” handlar om att möjliggöra cirkulära och livgivande samhällen, organisationer och ekonomier inom planetens gränser. Martin Hultman sammanfattar:
– Vi har sett att det behövs både en tydligare politisk styrning och ett möjliggörande av delaktighet nedifrån där småskaliga ekoprenörer, sociala entreprenörer, engagerade medborgare och civilsamhälle kan bidra med transformativa och innovativa praktiker. Historisk kunskap ger för handen att det inte längre räcker att utvecklingen domineras av grön tillväxt och tekniklösningar, storskaliga industriella lösningar eller synen på individer som konsumenter. Även medborgarskap, långsiktighet och disruptiva innovationer som kan stödja samhällstransformationer behöver tydligt uppmuntras.
Hultman berättar att de ekomoderna idéerna om grön konsumtion fick fäste på 90-talet:
– På 1980-talet fanns en stark vision om ett kretsloppssamhälle som gick längre än cirkulär ekonomi för att hantera hållbarhetsutmaningarna. Efterhand tog dock en marknadsfokuserad agenda över som hävdade att vi skulle kunna klara alla klimat- och miljöutmaningar genom att sätta pris på miljön och skapa marknader för köp & sälj. De dominerande tankarna om cirkulär ekonomi har sedan dess präglats av detta, samtidigt som vi idag kan se att det inte räcker till. Alldeles för lite har hänt på 30 år för att hantera de samhälleliga utmaningar vi befinner oss mitt i.
En sida som utvecklar tänkandet kring cirkulär ekonomi
Nätverket bakom hemsidan cirkularekonomi.se menar att cirkulär ekonomi kan spela en viktig roll i övergången från det industrimoderna till det kretsloppsbaserade samhället, men att tänkandet bakom måste utvecklas. Sidan ska ses som ett komplement till de ambitionerna, enligt webbinariets moderatorer Nikolas och Ingrid Berg. De är ekoprenörer och engagerade i Ekopedagogiska föreningen som samordnar nätverket Cirkulärande. Nikolas Berg säger:
– Det behövs ett tydligare ifrågasättande av dagens konsumtionskultur och synsättet att naturresurserna kan användas av människan utan hänsyn till ekosystemens rättigheter. Rättighetsägare behöver sättas före aktieägare. Ett annat antagande som behöver ifrågasättas handlar om skala. Kretsloppen behöver slutas så nära som möjligt, i den lokala ekonomin. Ett central strategi blir att få igång den lokala matproduktionen.
Ingrid Berg lyfter fram relationernas betydelse i det cirkulära samhället:
– Cirkulär ekonomi behöver bygga på samverkan och goda relationer till den övriga naturen och mellan människor. Vi har förtingligat oss själva och våra livsmiljöer. Det håller inte i längden. Vi behöver förstå att relationer är viktigare än transaktioner. Idag behöver vi lära oss gemensamt hushållande, ekonomins hjärta. Det är något som berör oss alla i vardagen. Hur kan vi hjälpas åt och inspirera varandra för att möta allas behov, globalt och lokalt? För mig handlar det om rättvisa, mångfald och inkludering.
Ingrid Berg avslutar med att beskriva cirkulärandet också som en inre resa:
– Cirkularitet handlar för mig om att både förstå och känna att jag är del av ekosystem och att mina handlingar får konsekvenser. Det smärtar och är jobbigt men känslorna blir den kompass som behövs för att vi ska ändra riktning. Då behöver vi tillsammanslärande och gemenskapande mer än konkurrens och dominans, för att ta oss ur den situation vi försatt oss i som mänsklighet. Där läggs grunden till att skapa fred med och på jorden. Det är verkligt cirkulärande.
Introduktionsbild: Nikolas Berg