Hur fungerar det att eftersträva cirkularitet och samtidigt passa in i ett linjärt, kapitalistiskt system? Följande text är ett utdrag av artikeln som är länkad vidare till i slutet av sidan: en studie om konsumism, etisk konsumtion och diskrepansen i andrahandsföretags cirkulära retorik, baserad på min kandidatuppsats i sociologi med samma titel. Den lyfter motsättningarna som uppstår när företag eftersträvar cirkularitet inom ett kapitalistisk paradigm som grundas i motsatsen.
Sammanfattning
När samtal om klimatfrågor, koldioxidutsläpp och ’hållbar utveckling’ blir alltmer aktuella och spridda, tenderar konsumtion att lyftas fram både som en källa till och, om det görs rätt, en lösning på problemen. Att handla nyproducerat är fortfarande den dominerande konsumtionsformen, men förstahandskedjans relativt obehindrade ställning och den så kallade linjära konsumtionsmodellen – att tillverka-köpa-använda-slänga – som norm, har så sakteliga börjat utmanas av idéer om mer cirkulära flöden. Samtidigt visar Konsumtionsrapporten Orosmoln att ”Svenska konsumenter som ofta handlar secondhand köper även mera nytt” (Roos, 2019: 4–5), alltså att hög grad andrahands-konsumtion sammanfaller med hög konsumtion i allmänhet – vilket påvisar ett visst beroende-förhållande mellan första- och andrahandskedjan, snarare än åtskildhet. Och beroendeförhållandet är mer komplext än vad det vid första anblick kan verka.
Att prata om andrahandsmarknaden som en hållbar motreaktion till konsumismen och skadlig nyproduktion är i själva verket en förenkling, då verksamheterna på olika sätt är intimt sammankopplade med flera saker de aktivt vill ta avstånd från. Andrahandsföretagen ställs därigenom inför en dubbelhet; en position både utanför och innanför konsumtions-samhället. Studien undersökte detta genom att ställa frågorna; Vilken kritik av konsumismen läggs fram av andrahandsföretagen och hur arbetar de i sin kommunikation för att särskilja sig från den? Hur kan andrahandsföretags koppling till systemet de kritiserar urskiljas i deras retorik; och hur hanteras diskrepansen mellan dessa två positioner? Genom en innehållsanalys av företagens hemsidor och sociala medier analyserades företagens praktiska retorik med en kombination av teoribildningarna kapitalismens nya anda samt etisk problematisering.
Resultaten av studien speglade första- och andrahandsmarknadens sammankoppling genom företagens stundtals motsägelsefulla retorik, där social kritik riktas mot omfattande, konsumistiska problem samtidigt som förstahandskedjans konsumistiska säljstrategier och retorik anammas. Det utgör markörer för när balansgången i verksamheternas etiska positionering sviktar. Oavsett om företagen har genuina intentioner eller inte, visas det vara en till synes strukturell omöjlighet för dem att leva upp till etiken de förespråkar inom ett samhällssystem som går emot deras cirkulära ideal – att vara cirkulära inom ett linjärt system. Detta, ihop med nya storkapitalistiska ägandeförhållanden inom andrahandsmarknaden, gör att jag lyfter frågan om moderna cirkulära affärsmodeller snarare gestaltar en nutida form av kapitalismens anda.
Hur kan företagandet och konsumtionen bli mer cirkulär? I artikeln görs en utökning från uppsatsen genom att förändringspotential och de lärdomar som kan tas med från studien diskuteras, delvis genom hur konsumism kan tacklas utifrån 12 utvecklingspunkter mot cirkulär ekonomi som utvecklats av ett nätverk av forskare och praktiker inom projektet ”Framtidens gröna praktiker? Ekoprenörskap och Socialt entreprenörskap i en Cirkulär Ekonomi” som genomfördes 2019–2021.
Läs hela artikeln (och finn referenslista) här.
Kort om mig
Jag heter Elin Hallman, är uppvuxen i Bohuslän och bor nu i Göteborg där jag läser en master i Sociologi vid Göteborgs Universitet. I min kandidatutbildning fördjupade jag in mig i Ekonomisk Sociologi, läste en termin i Humanekologi och åkte på ett utbytesår till Reykjavik – där studierna dock delvis fick hamna i skymundan till fördel för vandringar och jakten på varma källor. Hösten 2020 skrev jag min kandidatuppsats ”Att vara cirkulär i ett linjärt system”, som artikeln ovan baseras på. För att få min dos av naturen i stan, arrenderar jag och tre vänner sedan 2021 ett område av gammal åkermark som vi omvandlar till en odlingslott. Vi lär oss ihop under arbetets gång och försöker fokusera på att främja biologisk mångfald och att använda så mycket återbruk, spillvirke och egenkomponerade lösningar som möjligt.
Stark cirkularitet för mig är…
Ett skifte från kapitalismens avhumaniserade fokus på ständig tillväxt och effektivisering, där ekonomiska värden står överordnade sociala och ekologiska värden – till en samhällsordning där social och ekologisk hållbarhet får vara prioritet, och ’ekonomin’ går bortom det monetära, med funktionen att vara ett verktyg för att få det sociala samhället att gå runt.