Cirkularekonomi.se publicerar blogginlägg från Marianne Påsse, författare, medlem i JAK-bankens etiska råd och mångårig utforskare av penningsystem. Hon vill inspirera till handling för att flytta makten över penningskapandet från privata, vinstdrivande affärsbanker till medborgarna – folket. Stark cirkularitet handlar även om makt och behovet att demokratisera ekonomin.
I denna blogg ur serien “Pengarnas pris”, beskriver Marianne Påsse hur pengar har gått från att vara underordnat jordens kretslopp och planetens gränser, till att likt en cancersvulst växa över alla gränser och hota livet på jorden – organismen den lever av.
Redan de gamla grekerna… Aristoteles som levde under 300-talet f.Kr. oroade sig för ett nytt fenomen som var under uppsegling: Privatägda pengar utlånade mot en kostnad kallad ränta. För att förklara vad han såg och varför det bekymrade honom, använde han två olika namn på ekonomi: Det ena kallade han ‘oikonomia’, det andra ‘krematistik’. Han beskrev skillnaden mellan dessa två för sina samtida. De som hittills levt i det oikonomiska systemet där självförsörjningsgraden var hög och pengar en marginell företeelse. Men nu höll något nytt på att hända! Ett nytt fenomen som skulle komma att kasta sin skugga över världen i årtusenden…
Aristoteles menade att vi människor skulle komma att få problem på grund av ‘skuldpengars’ införande i samhällsekonomin.
Med dessa privatägda pengar som lånades ut och skulle betalas tillbaka med mer än man lånat, det vill säga med vinst i form av ränta, skulle det ju gå att skapa nya pengar i all oändlighet. Nu skulle människor komma att blanda ihop verkliga ekonomiska resurser med påhittade, och därmed förlora insikten om vad ekonomi egentligen handlar om.
Genom en sammanblandning av det ena; naturens resurser och det andra; pengar, skulle människor hamna i villfarelsen att pengar kunde skapa oändliga värden, menade Aristoteles.
Denna intressanta historiska bakgrund är hämtad ur boken For the Common Good av Herman E Daly och John B Cobb Jr. (Green Print 1990). Herman Daly använder Aristoteles analys och gör en beskrivning av oikonomia respektive krematistik på ett sätt som tydliggör de stora dragen i, och skiljelinjerna mellan, två helt olika system, med sinsemellan mycket olika sätt att se på människan, samhället och naturen.
Oikonomia är inriktad på försörjning av människors basbehov och uthållig hushållning med naturens resurser. Bland en del urfolk finns ledorden: Seven generations ahead – sju generationer framåt – bör man tänka innan man gör några drastiska förändringar i miljön eller livsmönstret. Inom Oikonomia är människan en social varelse och samarbete är själva fundamentet för det gemensamma livet. Människan finns i relation till sina medmänniskor, men också i relation till gudomen och den omgivande naturen med dess växt- och djurliv. Människan är en av många arter på jorden. Hennes ansvar är att hushålla och förvalta, med hänsyn till helheten. Jorden är både ärvd av de förlevande och lånad av de efterlevande. Jorden har begränsade resurser och sinnrika ekologiska samband som kräver respekt och försiktighet i hanteringen. När det gäller byten människor emellan, så är förhållandena jämlika och båda förväntas vinna på bytet. Tidsuppfattningen är cirkulär liksom naturens andra kretslopp. Om pengar används inom oikonomia så är det som bytesmedel eller rituella objekt. Fokus är helt och hållet på realekonomin.
Krematistikens syfte är ett helt annat. Nämligen: En ökning av penningmängden, en förräntning av det privata kapitalet. Synen på människan är att han (jag kan inte skriva hon eftersom detta är ett patriarkalt system) är individualist, materialist och förnuftig (styrd av huvudet). Vi människor är utkastade ur paradiset och har ett skuldfyllt förhållande till den ende (patriarkale) Guden. Samtidigt är vi hans ställföreträdare på jorden och kan använda dess resurser för vår privata vinnings skull. Jorden är liksom en spelplan, där vars och ens egenintresse skapar en konkurrenssituation som leder till utveckling. Resurserna är oändliga. Skulle man stöta på problem så löses de, förr eller senare, med hjälp av människans intelligens och teknisk utveckling. Livet är inriktat på framtiden, tidsuppfattningen är linjär. Man tror på evig tillväxt. Byten människor emellan är hierarkiska liksom hela den sociala strukturen. Fokus är på pengar och inte på natur- eller mänskliga resurser. Människans samhälle finns till för produktion, varubyten och konsumtion, med den underliggande agendan privat vinst.
Kremastitik – en kapitalistisk syn på människa och samhälle
Aristoteles begrepp Kremastitik har sin nutida motsvarighet i begreppet kapitalism. Följande citat från Daly & Cobb beskriver hur dagens ekonomer förhåller sig till dualismen mellan Oikonomia och Krematistik:
”För en ekonom idag saknar distinktionen ovan relevans eftersom han menar att den stora upptäckten inom modern ekonomisk vetenskap är att krematistik är oikonomia tack vare Den osynliga handen. Inom det akademiska ämnet ekonomi studerar man på en gång manipulation av ägande och rikedom i syfte att maximera vinsterna och hur folket som helhet vinner på denna manipulering. Krematistiken syftar därmed till att assimilera oikonomia.” (sid. 139. Min översättning)
Följande lilla inslag speglar – om än med humor – den kapitalistiska människosynen inom Krematistiken, i ett citat från en av dagens ledande ekonomer: ”En apa som byter grejer”. https://sverigesradio.se… 00:00 – 04:41. Det är början på Kjell A Nordströms sommarprat den 17 juli 2020. Han presenteras som Ekonomie doktor, föreläsare, författare, 62 år. Född i Stockholm, uppväxt i Ålands skärgård, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Världsledande inom forskning på multinationella företag och en internationellt efterfrågad talare. Är rådgivare till regeringar och företag, om globalisering och företagsstrategier.
Hur kommer det sig att kapitalismen, eller Kremastitik, idag har blivit accepterad som den dominerande synen inom ekonomi och att Oikonomia helt hamnat i skymundan? När Berlinmuren föll eller slogs sönder och rasade, visste jublet i västvärlden inga gränser. Äntligen skulle de stackars inhägnade östtyskarna; Ossis, få ta del av västvärldens fria och färgstarka liv. Jag unnade dem det, verkligen! Samtidigt blev jag rädd. Tanken som skrämde mig var att nu hade Kapitalismen segrat. Nu var den den enda överordnade ideologin i världen. Hur hamnade vi där?
Det riktigt luriga som vi måste komma till rätta med är orden: Vad betyder orden? och vem har gett dem deras betydelse? Återigen handlar det om den kulturella ramen eller berättelsen vi lever i. När vi säger ”kapitalistisk marknadsekonomi” (som är det vetenskapliga namnet på vårt ekonomiska system) så tänker många av oss på härliga saker som individens frihet, politisk demokrati (fria val) och möjlighet att förverkliga sig själv. Om vi istället säger ”kommunism och planekonomi” så tänker de flesta på grå kasernliknande byggnader, brist på reklam och nöjesliv, toppstyrning och manipulerade val. Om du stannar upp här och tänker efter… Vi talar om ETT EKONOMISKT SYSTEM som om det vore ett samhällskontrakt. Vi kopplar ihop kapitalism med demokrati, rakt av. Hur kan det komma sig att en hel befolkning – i stort sett – nöjer sig med att tro att dessa två är synonymer? Nej, det måste utforskas. Ordens innebörd måste dechiffreras.
Hur hänger staten och kapitalet ihop? Lyssna på ett utsnitt av Martin Höglunds sommarprat den 7 augusti: sverigesradio.se… 42:54 – 57:20