LEVA MED NATUREN: ATT SKAPA REGENERATIVA EKOSYSTEM PÅ EN GÅRD

I februari flyttade vi till vår nya gård. Här har vi möjlighet att expandera och verkligen jobba med det vi drivs av – att leva med naturen. När jag började skriva detta inlägg tittade snödropparna försiktigt fram ur marken och våren nalkades, fingrarna började klia och kroppen längtade ut i solen. Men det dröjde inte länge innan vårkänslorna snabbt bytes ut när snötäcket än en gång lade sig över landskapet, en lätt besvikelse infann sig i kroppen. Det finns ju så mycket att göra. Jag pustade ut och väntade. Det fanns ju så många planer, så mycket idéer och jag försökte sortera vad som var viktigast att fokusera på där och då. 

Kycklingarna fick äntligen komma ut på grönbete.

När jag skriver färdigt det här inlägget har det gått nästan två månader. Solen och våren är äntligen här och knopparna brister och träden blommar. Det har varit tre hektiska månader med mycket organisering och planering sedan vi flyttade hit. Vi har äntligen fått släppa ut hönsen och kycklingarna på grönbete efter fågelinfluensarestriktionerna och livet känns lite lättare. Ute på betet kan dem vara en del av ekosystemet och hjälpa till att bygga matjord. 

Det känns som det är viktigare än någonsin i dessa tider att tänka på jorden, som ju är grunden till livet självt. Att jorda sig och sätta fingrarna i myllan eller gå barfota på gräset känns nästan rebelliskt. Sättet vi tar hand om jorden och naturen idag gör att våra framtida generationer inte kommer kunna äta. Vi har blivit varse osäkerheten i sättet vi producerar och handhåller vår mat. Det är nu ett skifte kan ske – när vi är som mest sårbara, ett skifte mot det regenerativa, lokala och cirkulära tänkandet där moder jord hamnar i fokus. Där relationer spelar största roll istället för ekonomisk vinning. Där vi lär med varandra och av varandra i ödmjukhet. Det är den världen jag vill att mina barn ska växa upp i. Det är den världen jag jobbar mot här på gården. Det du kan göra idag för att förändra är att börja handla lokalproducerad mat av bönder i ditt närområde som vill ha en relation med konsumenten, som är transparent i hur maten produceras och föds upp. Det är där din makt ligger, blir vi tillräckligt många som gör det kommer skiftet komma underifrån och snabbare än vi någonsin kunnat ana. 

Hönsen njuter också av att få vara ute i solen.

För en vecka sedan flyttade det hit sex stycken klövsjöfår – Klara, Stina, Bosse, Liston, Lisa och Elise. Gården känns än mer komplett med ett nytt läte och ett till sätt att främja ekosystemet. Mångfalden växer långsamt. Min favoritsyssla just nu är att gå och sätta mig i fårhagen och gosa och skapa en relation med fåren. Dem är verkligen tillgivna och mysiga individer och tvekar inte att komma och sätta sig i min famn eller vilja bli klappade på bröstet. I min framtida plan ingår det många olika djurslag som följer varandra i betesrotation. Det kallas Holistic Grazing och är ett stort och brett koncept som jag kan prata mer om i ett annat inlägg när jag lärt mig mer om det. Jag kan läsa mig till mycket men det är när det blir praktiskt som jag verkligen testas till max. Det är först då poletten ramlar ner och visdomen infinner sig.

Fåren hjälper till att främja ekosystemen.

Det ligger också gåsägg i kläckaren sedan några dagar tillbaka, tanken är att vi ska ha några gäss som vaktar hönsen och kycklingarna från rovfåglar. Dem är väldigt bra på att varna och hålla utkik efter inkräktare. De är också den enda fågeln som kan leva på enbart gräs. Vi vill ju ha så många djurslag som möjligt som kan äta det vi människor inte kan tillgodose oss och som dessutom finns tillgängligt större delen av året utan att vi behöver lägga ner extra arbetstid. Att föda upp djuren på enbart spannmål är varken hållbart eller hälsosamt för djuren eller oss människor. Djuren blir sjuka och stressade av att äta livsmedel som dem egentligen inte är gjorda för att äta så stora mängder av. De animaliska livsmedlen som vi människor sedan äter innehåller helt fel sammansättning av näringsämnen de innehåller dessutom stresshormoner och läkemedelsrester.

Sonen gosar med en av kaninungarna.

Vi vinner ingenting på att ta bort oss själva eller djuren från ekosystemen, snarare tvärtom. Vi är de stora förlorarna, vi blir sjuka och vår livskvalite försämras eftersom vi ständigt lever på näringsfattig mat med fel sammansättning. Vare sig det är vegetabilisk föda eller animalisk föda behöver det ha producerats med ekosystemet för att vi ska få bästa nytta av det. Det kanske inte är det bästa för lönsamheten och plånboken men det är det bästa för jorden och allt på den och för framtida generationer.  Det är när djuren får leva i samklang med naturen och vi odlar på ett sätt som inte stör mikroklimatet i jorden som det uppstår ren magi. Vi mår alla bättre, blir hälsosammare och får större livskvalitet. Det är när vi blir ett med naturen som vi på riktigt kan skapa underverk. Det är då vi hittar vår fulla potential som människor och medskapare till denna vackra värld vi lever i. 

Vackra vitsippor pryder vår gård.

Jag avslutar med ett citat från Wendell Berry som jag tycker verkligen berör. 

”…the care of the earth is our most ancient and most worthy and, after all, our most pleasing responsibility. To cherish what remains of it, and to foster its renewal, is our only legitimate hope.”

– Wendell Berry, The Art of the Commonplace: The Agrarian Essays