Både ett projekt och en bredare metod
Åren 2019-2020 genomfördes Leaderprojektet Bredbandsbullerbyar av Solatum Hus & Hem AB, Sollefteå kommuns bostadsbolag. Visionen var att främja starka och tillitsskapande lokalsamhällen, samtidigt som det fanns ett behov att attrahera och möjliggöra återflytt till landsbygden. Det senare behovet grundar sig i att Sollefteå kommun liksom många landsortskommuner inte bara behöver öka sitt skatteunderlag, utan även befolkningsunderlag i byarna för att kunna behålla skola och service. Parallellt uppfattades ett behov bland ett växande antal storstadsbor att bo närmare skog, vatten och ren luft. Många vill också delta i en hållbar och cirkulär omställning, där bland annat lokal matproduktion ger överblickbara kretslopp. Projektet Bredbandsbullerbyar har bidragit till en metod för landsbygdsutveckling, ByA-metoden, för att överföra erfarenheter till andra platser med liknande förutsättningar och utmaningar. Metoden har utvecklats i dialog och samverkan mellan Solatum och bildningsföretaget Byakademin, en tanke- och handlingssmedja med säte i Sollefteå. Det är främst de materiella och strukturella aspekterna av metoden som har utforskats genom projektet. Utvecklingen av de ideologiska och kulturella grunderna har till stor del drivits genom Byakademin.
Metoden kan ses som ett sätt att samla och vidareutveckla erfarenheterna från flera olika lärprocesser som till stor del vuxit fram med början i Sollefteå kommun. En underliggande och tongivande avsikt i dessa processer har under senare år varit att återbefolka landsbygden, i syfte att säkra framtidens postfossila matproduktion och möta globala hållbarhetskriser med lokala lösningar. En hållbar omställning byggd på stark cirkularitet kräver att kretsloppen sluts så nära håll som möjligt, med utgångspunkt i lokalsamhället och maten som röd tråd. Dialogen mellan projektet och Byakademin har delvis förts utifrån projektets fallstudier av potentiella gårdar för inflyttning. Samarbetet resulterade bland annat i kursveckan Bymester i augusti 2020, som blev en möjlighet att testa metoden. Den byggde på Byakademins ettåriga folkhögskolekurs “Framtidens by – Bredbandsbullbyar”. Under veckan samlades deltagare från hela landet, särskilt från storstadsregioner, för att utforska möjligheten att flytta till Sollefteås landsbygd. Efter kursen började flera av deltagarna söka boende i kommunen. Sökandet efter lämpligt byabyggande, såväl inom projektet som inspirerat av dess bakomliggande visioner, har väckt stort intresse genom föreläsningar, sociala medier, nyheter och opinionsbildning. Ett exempel är konferensen Socialt byggande i Göteborg 2019.
Idén om bredbandsbullerbyar är inte bara ett projekt och en metod, utan även en visionär berättelse som sammanför drömmen om byn med drömmen om hållbarhet. Gemensamt för alla perspektiven är en holistisk syn på både problemformuleringar och lösningar. Idén sammanför och korsbefruktar behov som tidigare inte setts som sammanlänkade eller till och med ansetts stå i motsats till varandra: behovet att återbefolka och utveckla landsbygden, behovet att ställa om till hållbarhet och behovet att säkra en långsiktig livsmedelsförsörjning. Behoven återfinns på såväl global, nationell, regional som lokal nivå. I mötet mellan dem kan det uppstå synergieffekter där helheten blir större än summan av delarna. Ett exempel är hur de olika behoven kan skapa nya arbetsmarknader, då prognoser pekar på att framtidens jobb till stor del kan uppstå på landsbygden där det är möjligt att producera mat. Forskare vid bland annat Jordbrukstekniska institutet, nuvarande RISE, har angett att det fram till 2030 kommer att behövas uppemot en halv miljon nya arbetstillfällen inom lokal och regional matproduktion (JTE 2013). Detta ställer ByA-metoden i ett annat ljus där landsbygdens vitalisering, med återskapade och överblickbara kretslopp för matens väg från jord till bord och tillbaka, blir nödvändiga strategier för hela samhällets fortlevnad.
Metoden utgår från landsbygden som central lösning för den hållbara samhällsomställning som behövs idag, snarare än landsbygden som ett problem som måste lösas. Utgångspunkten är att dagens städer är ohållbara, fossilberoende och subventionerade av produktionskedjor som skapar oöverskådliga kostnader för alla planetens invånare. Den urbana kulturen kan liknas vid ett tärande missbrukarbeteende som bryter ned den landsbygd den är beroende av. Det behövs genuint ömsesidiga relationer där staden upphör med ohållbara konsumtionsmönster som tvingar landsbygdens ekosystem och bygder att ständigt leverera mer resurser och energi. Lagstiftning och system som befäster ojämlika relationer behöver ändras. Global hållbarhet kräver lokal rådighet över naturresurserna. Staden behöver följa och landsbygden leda. ByA-metoden söker stärka detta ledarskap genom frigörande lärprocesser där människor av egen kraft och tillsammans kan ta sig ur handlingsförlamning och offerpositioner, utan att förneka förtryckande kulturer och strukturer. Både stad och land behöver frigöra sig från det urbana tänkandet.
Metoden söker skapa förutsättningar för att utforska och delta i förverkligandet av lokala förvaltningskulturer. Sådana kulturer baseras på tillit, självorganisering och ömsesidig samverkan med det omgivande samhället och naturen – en form av ekosociala kulturer. De utgör grundstenarna som tillsammans kan forma och bära ett hållbart och regenerativt samhälle. Att samhällen och ekonomier är regenerativa innebär att de stärker planetens ekosystem snarare än att tära på dem. Ett första steg är att stärka lokalsamhällen i att utveckla meningsfulla berättelser som alternativ till den urbana normen, jordade i den egna verkligheten. Berättelserna kan attrahera nya invånare, inte minst från städerna, inflyttare som kan tillföra ny energi och nya perspektiv. Med berättelser menas här inte bara muntliga eller skriftliga redogörelser, utan även handlingar och verksamheter som manifesterar berättelserna. Varje agerande kan sägas gestalta någon form av berättande, och varje civilisation bärs upp av en kulturell metaberättelse. I metoden ställs frågan vilka, och vilkas, berättelser som ska styra landsbygdsutvecklingen.
Nikolas Berg, ByAkademin
Petra Henriksson, projekt Bredbandsbullerbyar, Solatum
Omslagsbild: Annette Martinelle
Detta är utdrag ur en bok om bredbandsbullerbyar som ges ut under 2022.