Closing the Circularity Gap in Sweden
Sammanfattning
Circle Economy är en global påverkansorganisation som stödjer företag, städer och nationer med praktiska och skalbara lösningar för att omsätta cirkulär ekonomi i handling. I samarbete med RISE och RE:Source har de kommit ut med en rapport om hur cirkulärt Sverige är. Nedan följer en kort sammanfattning, inklusive en länk till hela rapporten.
Enligt rapporten är Sverige endast 3,4% cirkulärt, vilket innebär ett cirkularitetsgap på mer än 96%. Det betyder att den stora majoriteten av resurserna som Sverige använder för att tillgodose sina behov och efterfrågan kommer från jungfruliga källor. Landets komplexa, integrerade ekonomi är relativt koldioxidsnål, men också i stor utsträckning linjär. Mer än 266 miljoner ton resurser tillförs ekonomin varje år, motsvarande nästan 25 ton per person — en siffra som har fortsatt att öka under de senaste åren. Den inhemska resursutvinningen är i samma storleksordning och överstiger 265 miljoner ton årligen. Det innebär att Sverige har den fjärde största resursutvinningen i världen, räknat per capita. Sverige använder stora mängder material från land och hav för att möta såväl inhemsk som internationell efterfrågan. Ett stort konsumtionsfotavtryck och stor utvinning av jungfruliga råvaror, vilket är vanligt för en industrination, kräver en strategi som sträcker sig betydligt längre än till hur man ska återvinna material. Därför ger denna rapport konkreta förslag på hur Sverige kan minska sitt stora materiella fotavtryck samtidigt som cirkulariteten ökar.
Den här rapporten analyserar hur resurser — metallmalmer, icke-metalliska mineraler, biomassa och fossila bränslen — används för att möta landets behov, från bostäder och mobilitet till livsmedel och konsumtionsvaror. En betydande del av landets efterfrågan tillgodoses genom produkter som importerats: omkring 130 miljoner ton resurser utvinns utomlands för att tillgodose landets behov, vilket utgör knappt hälften av Sveriges konsumtionsfotavtryck — typiskt för en utvecklad handelsnation. Medan elen till stor del baseras på energikällor med låga koldioxidutsläpp, är Sveriges höga materialförbrukning fortfarande tätt sammankopplad med utsläppsintensiva processer. Nuvarande koldioxidavtryck på cirka 84 miljoner ton är mycket högre än Sveriges inhemska utsläpp (54 miljoner ton), vilket betyder att Sverige importerar koldioxid som släppts ut i samband med tillverkning av material och produkter i andra länder. Sverige kännetecknas som ett av de länder i världen med högst utvinning av råvaror. Landet använder en tredjedel av vad som bryts och avverkas till byggnation, för att möta en stor efterfrågan på nya bostäder, och ytterligare en betydande del till tillverkning av olika typer av produkter som pappersmassa, papper, fordon och maskiner.
Sveriges cirkularitet på 3,4% betyder inte att 96,6% av de material som strömmar genom landets ekonomi går till spillo eller till sin natur är ‘dåliga’. Cirkularitetsgapet består av en rad delar: mycket material (40%) lagras upp i samhället i form av byggnader och infrastruktur, medan cirka 36% av materialen utgörs av biomassa med potential för att cirkuleras som exempelvis träprodukter och matgrödor. Även om material i båda dessa kategorier kan återvinnas, kommer det att ta relativt lång tid innan detta är möjligt — bra design är avgörande för att säkerställa att återvinning går att genomföra med ett högt värde på återvunnen råvara. Tillsammans utgör icke-cirkulära flöden, såsom fossila bränslen, och ickeförnybara resurser cirka 20 % av cirkularitetsgapet. Sveriges mest kritiska mål kommer att vara att minska dessa 20 % samtidigt som cirkulariteten ökar — särskilt eftersom upplagringen av material i samhället kommer att fortsätta att växa på grund av faktorer såsom befolkningstillväxt, landets geografi och en efterfrågan på större hus.
För att sluta gapet utforskar denna rapport sex ’tänk om’-scenarier, genom att tillämpa strategier för att öka cirkulariteten, minska materialanvändningen och omvandla den svenska ekonomin. Scenarierna är 1) Bygg cirkulärt, 2) Värna om ett sunt livsmedelssystem, 3) Tillverka cirkulärt, 4) Omforma utvinningsindustrin, 5) Hållbar mobilitet och 6) Ansvarsfull design av förbrukningsvaror. Även om de individuella scenarierna kan ha begränsad påverkan, kan de sammantaget mer än fördubbla Sveriges cirkularitet till 7,6% —s amtidigt som de minskar det materiella fotavtrycket med betydande 42,6%.
Den svenska ekonomin har stor potential, men det finns begränsningar för hur mycket cirkulariteten kan öka. Sveriges konsumtionstakt ökar såväl resursutvinning som uppkommet avfall både inhemskt och utomlands, eftersom Sverige exporterar material som järnmalm och konsumerar produkter och material som importeras från hela världen. Det är svårt att styra cirkulariteten för importerade varor. Dessutom är några av Sveriges dominerande industrier, som gruvdrift och skogsbruk vilka båda tar ut resurser, i vissa fall icke-cirkulära. Utvinningsindustrin genererar enorma mängder avfall — omkring 90% av Sveriges totala avfallsmängder — och majoriteten av dessa industrier, speciellt gruvindustrin, finns på avlägsna nordliga platser, vilket gör återvinning olönsam för majoriteten av volymerna och bidrar till den låga cirkulariteten. Även fullständig återanvändning och återvinning av andra material, som byggavfall eller konsumentvaror, kommer att ha en begränsad inverkan (men ändå viktig) så länge som stora mängder avfall från utvinning uppkommer. Dessutom innebär landets växande befolkning med nuvarande livsstil, med större hus och med EU:s största andel ensamhushåll, en fortsatt utbyggnad av bostäder och tillhörande infrastruktur. Detta innebär att enorma mängder material kommer att låsas upp i samhället, vilket ytterligare minskar nuvarande återvinningspotential. Även om en ökning från 3,4% till 7,6% verkar liten så kommer den svenska ekonomin att behöva genomgå en omfattande förändring för att detta ska bli verklighet. Och även om det inte går att uppnå en cirkularitet på 100% så kommer en liten ökning i cirkularitet att ha en omvälvande effekt. I rapporten Circularity Gap Report 2021, fann man exempelvis att en fördubbling av den globala cirkulariteten till bara 17% kan minska de globala växthusutsläppen med 39% och därmed begränsa de värsta effekterna av en klimatkatastrof.
Den cirkulära ekonomin är ett medel till ett mål: ett säkert och rättvist samhälle för människor och planeten. Att sluta cirkularitetsgapet och minska konsumtionen av material tjänar detta högre mål genom att minska miljöbelastningen och samtidigt minska den sociala ojämlikheten. Cirkulära strategier och cirkulära affärsmodeller är också sätt att minska utsläppen och utvinningen och därigenom förbättra försörjningstryggheten av råvaror och prisstabiliteten när material cirkulerar. Och genom att uppmuntra till en ökad tillgång och en jämnare fördelning av resurser har cirkulariteten också en roll att spela för att värna social jämlikhet. Den cirkulära ekonomin är ett sätt att nå slutmålet med en värld som är ekologiskt trygg och socialt rättvis.
Tiden för omvälvande förändring är nu. Sverige är redan globalt känt som ett ledande land i kampen mot klimatförändringarna, med insatser inom miljöområdet som traditionellt kretsar kring att minska koldioxidutsläppen. Men trots att landets energisektor domineras av en ökande andel energikällor med låga utsläpp av fossil koldioxid och omfattande styrmedel för prisåtgärder för att minska koldioxidutsläppen, är materialanvändningen fortsatt hög. Slutsatsen kan inte ignoreras: konsumtionen måste minska för att Sverige ska bli ett sant föregångsland gällande hållbarhet. Som tur är, är Sverige väl rustat att bli ledande i en cirkulär omställning: det finns kunskap och innovationskraft för att driva cirkulariteten framåt, en enorm potential i stora och förnyelsebara skogar och stor inhemsk utvinning av resurser, vilket ger en enorm möjlighet till en avgörande förändring. Vår analys och cirkulära färdplan kan hjälpa den svenska regeringen — och andra relevanta intressenter — att göra den cirkulära agendan till högsta prioritet. Sveriges hållbarhetsmål är djärva och ambitiösa, och kräver en djärv och ambitiös omställning: den cirkulära ekonomin.
Kommentar från cirkularekonomi.se: Denna rapport är ett steg i rätt riktning då den lyfter att slutmålet med cirkulär ekonomi är ekologisk trygghet och social rättvisa, framför ekonomisk tillväxt. Nätverket Cirkulärande förordar begreppet stark cirkularitet som kontrast till den urvattnade och konceptuellt svaga cirkularitet som hittills har dominerat diskursen om cirkulär ekonomi. Annars finns risken att företag använder ord som cirkulär ekonomi i sina hållbarhetspolicyer utan att faktiskt göra omställningen mot en mer kretsloppsbaserad cirkularitet i både tanke och handling. Då blir det en form av grönmålning av fortsatt linjära verksamheter. Konsumtionen måste minska, som rapporten framhåller, men det räcker inte. För att mänskliga beteenden ska ändras på avgörande sätt, behövs förändrade synsätt och en förändrad relationen till jorden som präglas av respekt och samverkan, snarare än dominans. Därför är även naturens rättigheter en viktig del av en stark cirkularitet – det vill säga, rättigheter och rättvisa för alla aktörer inom ekonomin. Läs vidare om stark cirkularitet här.