Vad är god bank- och finansetik i en cirkulär ekonomi?

Bank och finans spelar en nyckelroll för en cirkulär och hållbar omställning. Omställningen till hållbara och kretsloppsbaserade samhällen behöver finansieras. Men vilken sorts banketik är verkligt cirkulär? Allt fler kritiker menar att själva grunden i privata, vinstdrivande affärsbanker behöver ändras. Det räcker inte att rensa ut lån och fonder som gynnar oetiska och oekologiska verksamheter som exempelvis vapenindustrin och fossil energi. När bankernas mål är att skapa vinster till ägarna, förloras ambitionen att skapa värde för samhället. Förebilder är medlemsbanker och sparbanker som drivs av samhällsnytta snarare än ägarnytta. I det ljuset kan medborgare bidra till omställning genom att byta bank och flytta sina pengar.

I en artikel på DN debatt 2019, skriver föreningen Positiva pengar tillsammans med fackliga idéinstitutet Katalys att ”Grundproblemet är själva systemet där vi som samhälle överlämnat skapandet, driften och kontrollen av våra pengar till privata banker.” (DN 190318) De menar att affärsbankernas rätt att skapa pengar är direkt samhällsfarlig eftersom den leder till skenande priser på bostäder, aktier och företag, mindre produktivt företagande samt ökad ekonomisk ojämlikhet. Den leder också till ohållbara skuldnivåer och finanskriser. Dessutom gynnas bankerna av orättvisa subventioner då de anses så viktiga inom rådande system att de måste hållas vid liv. Idag menar de att det finns en historisk chans att påverka detta då det för första gången sedan 1883 pågår en utredning om statens roll på betalmarknaden.

Foto: Nikolas Berg

Utöver dessa argument finns det skäl att hävda att rådande bank- och penningsystem med sin skuldekonomi bygger in en stress i människor, företag, organisationer och samhällen samt inte minst i ekosystemen, eftersom samhällsmaskineriet ständigt behöver gå snabbare för att betala gamla skulder med nya lån. Detta cementerar linjära och ohållbara samhällen och ekonomier. Positiva pengar lyfter fram en penningreform där staten återtar rätten att skapa skuldfria pengar genom bland annat e-kronor, något som även skulle kunna finnas som lokal valuta för att återskapa blomstrande lokalsamhällen och vända klimat- och miljökriser. Medlemsbanker som Ekobanken och JAK, liksom de traditionella sparbankerna, har redan visat hur bankverksamhet kan bedrivas med dessa förutsättningar.

Sveriges mest hållbara banker

Både Ekobanken och JAK toppar listorna över Sveriges mest hållbara banker. Så här skriver Ekobanken på sin hemsida om sin etiska inriktning:

”Ekobanken är en etisk bank öppen för alla som vill vara med och främja människors möjlighet att ta fria initiativ. De berikar vårt samhälle i form av ett bredare utbud av bland annat vårdformer, pedagogiska metoder och konstnärliga uttryck. Vi ser pengar som ett socialt medium som ska underlätta människors samarbete. Vi har allmännytta och medlemsnytta som vår främsta drivkraft. 

Pengarna i banken placeras så att samhället blir mera ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbart. Vi ger huvudsakligen lån till verksamheter som skapar ett socialt, miljömässigt eller kulturellt mervärde. (…) Ekobanken är en medlemsbank. En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid.”

JAK har ett tydligt budskap på sin sida när det gäller hur banken skiljer sig från konventionella affärsbanker vars målsättning idag är att öka samhällets skulder:

”JAK Medlemsbank ska bidra till ett hållbart samhälle för människa, miljö och ekonomi genom att arbeta för en lägre skuldsättning i samhället och ett minskat resursuttag från miljön. (…) Som medlem är du en del i en förening med möjlighet att påverka de ekonomiska villkoren för både dig själv och andra. Där andra banker drivs av vinstintressen har vi istället dina intressen i första hand. Istället för vinstkrav för bonusar och utdelning prissätter vi efter kostnader för att framtidssäkra verksamheten och öka den långsiktiga medlemsnyttan. I stället för att öka och bibehålla din skuldsättning har vi din skuldfrihet i fokus. Det är bra för dig, dina efterlevande och miljön. Vill du vara med på omställningsresan?”

Mikrofonden – en social investerare med fokus på samhällsnytta

En gemensam nämnare för JAK och Ekobanken är deras engagemang för socialt och ekologiskt småskaligt företagande. Tillsammans med Coompanion och riksorganisationen Hela Sverige ska leva har de startat Mikrofonden, civilsamhällets och kooperationens egna riskkapitalkooperativ. Fonden kallar sig Sveriges största sociala investerare med över 100 investeringar i den sociala ekonomin i sin portfölj – och samtidigt Sveriges minsta sociala investerare med fokus på mikroinvesteringar. Den har inriktat sig på att investera i verksamheter som är kooperativt eller ideellt organiserade och som har samhällsnytta i fokus.

Något som också förenar dessa banker och sparbankerna är engagemanget i lokalsamhällen som en grund för hållbar omställning. Ekobanken är medarrangör av lokalekonomidagarna, ett seminarium som arrangeras årligen och där även Hela Sverige ska leva, Mikrofonden, Coompanion och SLU är engagerade.

Principer för etiska banker

Etikrådet i JAK har formulerat tankar om vad som kännetecknar god banketik, där den lokala och reala ekonomin är en av hörnpelarna:

  1. Syftar till samhällsnytta – inte vinstmaximering till ägare – för en hållbar, rättvis och meningsfull värld och med utgångspunkt i en jordcentrerad världsbild.
  2. Främjar omställning till en hållbar samhällskultur där lokala svar på globala kriser bygger tillit, relationer och samarbete mer än tillväxt, transaktioner och konkurrens.
  3. Verkar i den reala och lokala ekonomin, lånar ut till miljömässigt hållbara och socialt justa projekt. Investerar inte i miljöförstörelse, kriminalitet och spekulation.
  4. Betjänar sina kunder utan krav på vinstränta till aktieägare som driver på en ohållbar ekonomisk tillväxt, med utarmning av samhällen och ekosystem som följd.
  5. Främjar samverkanskultur med mångfald, jämlikhet och respekt genom att konsekvent tillämpa demokratiska mötesformer och aktivt motverka diskriminering och förtryck.
  6. Förhåller sig till alla bankens intressenter – inklusive ekosystem och lokalsamhällen – som rättighetsbärande subjekt, snarare än objekt och “förbrukningsvaror”.
  7. Är ständigt lärande och utforskande för att hålla etiken och kulturen levande.

Sammanfattningsvis så verkar medlemsbankens demokrati, transparens och fokus på samhällsnytta vara en gynnsam faktor för att möjliggöra etiska banker som drivkraft i den cirkulära omställningen.

Ta del av Positiva pengars verksamhet och upprop för en penningreform på www.positivapengar.se.

Omslagsbild: Nikolas Berg