Skogsjordbruk i dess olika definitioner och praktiker har tidigare beskrivits i artikeln “Svaret på hur vi “fixar maten” finns i skogen. Vi följer nu upp den med en intervju med Sofia Martinell Funch, en utövare och småbrukare i Värmland. Vi frågar oss om skogsjordbruk kan vara ett hållbart, klimatsmart, resurseffektivt, uthålligt och produktivt sätt att skaffa mat och samtidigt ge andra värden såsom ved, levande ekosystem, skugga, skydd och vattenmagasinering? Kan det dessutom innebära ett relativt lättillgängligt insteg till jordbruk, självhushållning och samförsörjning utan att behöva vara kapitalstark och stor markägare? I så fall är det en regenerativ rörelse och ett typexempel på vad som menas med stark cirkularitet.
Hej Sofia, berätta gärna kort om vem du och vad gör du på agroforestrykonferensen den 6-8 oktober på SLU i Alnarp?
Jag är styrelseledamot i föreningen Agroforestry Sverige och lite alltiallo på konferensen.
Berätta om Agroforestry Sverige och din roll i föreningen och föreningens roll?
Agroforestry Sverige är en idéell förening som vill sprida kunskaperna om och medvetandegöra de positiva egenskaperna som träd, buskar och till stor del fleråriga växter kan ge i odlingslandskap och bidra med i form av kolbindning, biodiversitet, vattenhushållning, resiliens, möjligheter för lantbrukare att skapa en mer mångsidig, uthållig och motståndskraftig ekonomi. Vi jobbar också för att främja möjligheterna för agroforestry i framtidens livsmedelsproduktion genom policyarbete.
Beskriv din egen gård/plats/bruk och varför du valt att jobba med agroforestry och vad du får ut av det.
Jag och min man har en liten gård inne i skogen i Värmland där vi har ett småbruk med bl.a. gamla svenska lantraser, köksträdgård och några olika agroforestrysystem på uppväxt.
I första hand när jag hörde om agroforestry så kände jag bara att det var helt rätt för mig då jag älskar träd. Sedan när jag förstod alla andra fantastiska fördelar som samplanteringen medför i form av jordhälsa och klimat och biologisk mångfald fanns det bara inget annat att göra än att sätta igång. Att ha möjlighet att skapa något som kommer att vara till nytta i så många aspekter för en relativ lång framtid framöver är en ynnest. Med det kommer också att genom att jobba med vedartade växter och träd gör att jag får träna mitt tålamod, framförallt då jag ympar dem själv ☺.
Hur ser du att agroforestry hör ihop med cirkularitet?
Cirkularitet i vattenhushållningen, då växter hjälper varandra med vatten, behåller jorden fuktig vid torka och dränerar vid mycket nederbörd, avsmältning osv. Träd kan även skapa eget regn genom att verka som en liten egen hydrologisk “pump”.
Cirkularitet under jord där växter och svampar lever i symbios, där nedbrytare skapar möjlighet för nytt liv vid mineraliseringen. Framförallt då de är perenna system där man inte stör jordlivet och bryter sönder nätverket i form av mykorrhiza mm.
Cirkularitet i form av den biologiska mångfald på platsen där nyttodjur får plats och vi får hjälp med naturlig bekämpning av det vi kallar skadedjur mm.
Vilka är de främsta skälen du ser för varför en ointresserad/oinvigd jordbrukare bör intressera sig för agroforestry?
Man klimatanpassar sin mark och gör produktionen mer resilient. Likaså gör man ekonomin mer resilient då man inte bara odlar en gröda och är beroende av att det ska vara ett bra år för den. Man får högre produktion på samma areal och således kan det också bli högre avkastning.
Hur kan politiker och myndigheter stötta agroforestetry i Sverige?
Vi skickade in en skrivelse till Näringsdepartementet för något år sedan grundat på en enkät vi skickat ut. Där var våra huvudsakliga ”att-satser”. Jag citerar ur den:
1. Att skapa en diversifierad Agroforestry grödkod i SAM-ansökan som innefattar vedartade perenner och de fem olika AF-systemen för odling och bete både på jordbruks- och i skogsmark.
2. Att investeringsstödet för “Ökad konkurrenskraft inom jordbruk och trädgård” ska finnas kvar, breddas och riktas även till småbrukare genom ett mindre grundbelopp, större flexibilitet i antal träd/ha och längre implementeringstid, eftersom anläggningen tar fler år om man börjar från noll.
3. Att jord- och skogsbrukare som jobbar aktivt med perenna polykulturer, biodiversitet- och kolbindningsarbete ska få rätt till ekonomiskt stöd. Exempelvis från grundvillkor, eco-schemes, en agroforestry grödkod eller genom att utveckla den gemensamma skalan i de Nationella urvalskriterierna för lantbruksstöden, med andra ord – lägga fler poäng på miljö, klimat och resiliens.
Utöver dessa förändringar som riktar sig direkt till lantbruksföretagare så behöver kunskapen om olika agroforestrysystem under svenska förhållanden öka. Vi behöver bättre förståelse för hur systemen fungerar för att vi ska få ut bästa möjliga miljö-, klimat- och ekonomisk nytta. För detta behövs:
4. Att forskningsstöd delegeras till att observera och analysera implementationen av agroforestry i Sverige. Detta med fokus på vilken mark och vedartade perenner som är lämpligast för nordliga förhållanden samt samverkan mellan olika djur, grödor och vedartade växter. Exempelvis ge jord- och skogsbrukare, framförallt i norra Sverige, 100% ekonomisk täckning av insatsen för mindre testodlingar av olika perenna växter i agroforestrysystem i linje med livsmedelsstrategin.
5. Att omfattande satsningar görs i form av insamling av empirisk kunskap, så att praktisk hjälp samt ekonomisk rådgivning kan ges till jord- och skogsbrukare för smidig omläggning av produktionen.
6. Att skapa förbättrat samarbete mellan de myndigheter (exempelvis jordbruksverket, skogsstyrelsen och länsstyrelserna) som jord- och skogsbruksaktörer kommer i kontakt med (likt verksamt.se), för att möjliggöra en holistisk bild av livsmedelsproduktionen och mångbruksverksamheter.
Hur bemöter du skeptikernas åsikter om att inte agroforestry kanske inte klarar “effektivitetskravet” om maximal avkastning och produktivitet och att kunna mätta jordens befolknings aptit och behov?
Det finns absolut effektiva sätt att odla i agroforestrysystem på, det närmaste att går över till som spannmålsjordbrukare är alléodlingen. Vill man inte vara annat än spannmålsodlare, så kanske man kan samarbeta med någon som tar fruk/bär/nöt/timmer/bioenergi-delen – eller vad man än vill och kan odla emellan raderna.
Avkastning och produktivitet: Studier har visat att agroforestrysystem ger högre avkastning på samma areal som konventionella odlingar, men med en större mångfald av ätbara grödor, och andra biprodukter som timmer för byggande, värme och annan energiutvinning etc. Kunskapen finns, den behöver nu bara spridas!
Oxfams senaste rapport att vi redan har all mat världen behöver, det är fördelningen över klotet som är snedvriden. Med det jordbruk vi bedriver idag förloras enorma mängder redan producerad mat som förluster och svinn, det försvinner ofantliga mängder matjord genom inte minst plogning vilket gör den utsatt för erosion och leder till obalans i ekosystem, övergödning i vattendrag, sjöar och hav. Om man hade ett perennt täcke med helst många olika rötter och höjder på växter i eller runt odlingen eller enbart perenna odlingar och bete skulle denna erosion stanna upp samtidigt som man dessutom skulle bygga bördigare jord som skulle ge mer avkastning i längden. Klimatet skulle vid återbeskogning och matnyttiga träd och vedartade växter och andra typer av regenerativa odlingsformer avstanna i uppvärmningen av jorden också eftersom de skapas hydrologiska “pumpar” som binder in vatten, som annars skulle avgå som vattenånga, den växthusgas som har störst påverkan i uppvärmningen av klotet. Agroforestry förbättrar och underlättar också för folk i klimatutsatta områden att försörja sig istället för att bli klimatflyktingar.
Har du några tips till den som vill lära mer om agroforestry?
Jag brukar säga att grundtanken i agroforestry kommer från skogsträdgårdskunskapen om mångfald på alla plan – även om man planerar för en alléodling så skulle jag önska att man hade mer skogsträdgårdstänk i raderna. Det jag då rekommenderar är den fantastiskt inspirerande boken ”Skogsträdgården – odla ätbart överallt” av Annevi Sjöberg och Philipp Weiss. Där får man grundtänket.
