Hur lär vi oss cirkulär resurshushållning som härmar naturens levande system, istället för att sätta mål om BNP-tillväxt och betyg för konkurrenskraft? Hur kan cirkulärande organisationer skifta rådande ekonomiska system istället för att bevara det? Hur skapar vi en cirkulär kultur byggd på stark cirkularitet? Och vad betyder egentligen “cirkulärande”?
En praktisk utforskning för en stark, kretsloppsbaserad cirkularitet
Cirkulär ekonomi tillhandahåller inga enkla svar på hållbarhetsutmaningarna, som det ibland kan verka. Många gånger har begreppet använts på sätt som bevarat och förstärkt dagens ohållbara ekonomiska system, istället för att förändra det i grunden. Ekonomin blir inte cirkulär bara för att den återvinner resurser eller förbättrar materialflöden – en svag cirkularitet – om den inte samtidigt gör upp med sina kulturella rötter. Stark cirkularitet handlar om att förvandla den dominanskultur som sätter människan över resten av naturen, men också skapar orättvisor mellan människor. Därför syftar cirkulärande till att i tanke och handling utforska stark cirkularitet, rotad i en cirkulär kultur där ekonomiska BNP-mål underställs mål om ekologisk hållbarhet och social tillit. Syftet är att skapa fred med jorden genom att på allvar integrera det mänskliga samhället i naturens kretslopp. Ett samhälle eller en organisation som vill hushålla varsamt med sina resurser behöver lära sig hur naturen upprätthåller sina ekosystem.
Ett levande ekosystem är ständigt lärande när det gäller att reglera flöden inom systemet och utbytet med omvärlden. I sådana lärande system är mångfald av relationer viktigare än mängden transaktioner. Kretsloppens biologiska mångfald präglas mer av samarbete än konkurrens, eftersom det stärker möjligheterna till fortsatt existens. Hur kan ett sådant cirkulärt och relationsbaserat lärande omsättas i mänskliga samhällen och organisationer? Hur kan vi bygga samverkan och tillit i självorganiserande förvaltningskulturer förankrade i den lokala myllan? I närmiljön kan kretsloppstänkandet bli begriplig, praktisk verklighet som grund för hållbara samhällen. Här kan ekopedagogiken ge vägledning, liksom andra pedagogiska inriktningar som stödjer ett upplevelsebaserat och jordcentrerat tillsammanslärande. Det finns också mycket att hämta från exempelvis former för odling och jordbruk som lär av och med naturen, såsom permakultur, agroforestry eller holistic management.
Cirkulärande för alla – några gemensamma utgångspunkter
Alla kan vara delaktiga i ett handlingsinriktat lärande för cirkularitet. Det behövs en bred delaktighet för att tillsammans finna nya lösningar. Det handlar om att våga möta utmaningar, ställa de obekväma frågorna och hängivet pröva sig fram för att medskapa cirkulära samhällen och ekonomier som speglar och förstärker en hållbar fredskultur. Även om det inte finns slutgiltiga svar på hur en cirkulär ekonomi kan se ut i praktiken, så kan lärresan utgå från ett antal perspektiv baserade i systemtänkande. Just förståelsen för levande system och systemtänkande är den första utgångspunkten. Det gäller också att förstå hur rådande linjära, icke-systemiska tankesätt gett upphov till orättvisor och koloniala strukturer som inneburit diskriminering, förtryck och utnyttjande av människor och natur. Punkterna är inte slutgiltiga, utan snarare förslag och tankeväckare. De har inspirerats av dialogen ”Cirkulära framtider” som genomfördes 2019-2021 med ett nätverk av forskare och praktiker inom projektet ”Framtidens gröna praktiker? Ekoprenörskap och Socialt entreprenörskap i en Cirkulär Ekonomi”.
Varje perspektiv utgår från en samhällsparameter som på något sätt påverkas i övergången till cirkularitet. Vissa parametrar behöver hanteras på samhällsnivå, andra på organisationsnivå och ytterligare andra på medborgarnivå. Som medborgare kan vi engagera oss i att tillsammans med andra bygga alternativ som står för en stark cirkulär kultur och förändrar tänkandet, samtidigt som vi deltar i en rörelse som på sikt påverkar politik, lagar och samhällsklimat. Alla behövs i cirkulärandet, alla kan bidra med viktiga perspektiv i utforskandet.
Här finns länk till utbildningar som utforskar cirkulärandet.
Och här nedan följer parametrarna som kan vägleda cirkulärandet:
- Världsbild: Från komplicerade maskiner till komplexa, levande system. Dagens systemvetenskap tvingar fram ett kulturellt skifte. Det industrimoderna samhällets mekanistiska, linjära och antroprocentriska världsbild ersätts av en organisk, cirkulär och jordcentrerad. Att se världen som levande ekosystem blir grunden i cirkulärandet.
- Mål & mått: Från tillväxt av transaktioner till tillit och relationer. Allt fler menar att BNP-tillväxt är ett ohållbart mått som stressar sönder samhällen, organisationer, människor och miljö. Offentliga sektorn utforskar tillitsbaserad styrning som i likhet med ett hållbart näringsliv sätter relationerna i centrum. Det är centralt i cirkulärandet.
- Spelregler: Från konkurrens till samverkan och gemensamt lärande. Att naturen skulle präglas av brist och konkurrens är en myt. Det är snarare samarbete, generositet och ömsesidighet som dominerar. Genom att efterlikna detta kan cirkulärande samhällen, liksom alla system, lära sig hållbarhet i den hastighet och omfattning som behövs idag.
- Spelplanen: Från globalisering till glokalisering – ökad närhet mellan aktörer. Fossila transporter, i kombination med ekonomisering, har möjliggjort att räkor från Norge skalas i Thailand och säljs i Sverige. Ett cirkulärande samhälle präglas snarare av ekologisering där nära kretslopp ger både arbetstillfällen och livskvalitet. Lokala svar på globala kriser.
- Medborgare: Från konsumenter till medskapare och deltagare. Det industrimoderna samhället har gett medborgarna en passiv roll som konsumenter, utförare och åskådare – en objektifiering. I cirkulärande samhällen och organisationer kliver medborgarna ner på planen som aktiva subjekt och medskapare. En kultur som i sin tur påverkar strukturerna.
- Inflytande: Från aktieägare till rättighetsägare, inklusive ekosystem. Idag tvingar lagen företagen att sätta ägarnas rätt till vinstmaximering före alla andra intressen, en ohållbar ordning. Därför står cirkulärande för att utforska ”jordliga” demokratier där inflytande baseras på rättigheter för allt levande, inklusive naturens rätt till livsoptimering.
- Finansiering: Från ett fåtal vinnare till en ekonomi som gynnar alla. Dagens linjära ekonomi är skuldbaserad vilket ger bank- och finanssektorn stor makt. Effekten blir en ständigt ökad skuldsättning och allt högre tempo i samhället. För att stödja cirkulärande behövs banker som skapar värde för det gemensamma snarare än för ett fåtal ägare.
- Organisering: Från centraliserad kontroll till att stödja självorganisering. Ett linjärt, industrimodernt samhälle styrs som en maskin, politiskt och ekonomiskt. I cirkulärande samhällen som söker härma naturens levande system, behövs snarare lagar och regleringar som stödjer självorganisering nedifrån. Då möjliggörs nära och hållbara kretslopp.
- Effektivitet: Från standardisering till mångfald, inkludering och rättvisa. Den linjära, industrimoderna ekonomin präglas av standardisering, centralisering och dominans. Detta har skapat sårbara samhällen som inte är effektiva vad gäller hållbarhet. Cirkulärande inspireras av naturens levande system som prioriterar mångfald för en stabil evolution.
- Jord, skog & mat: Från industriell monokultur till relationell helhetssyn. Det linjära och fossilberoende jord- och skogsbruket förstör ekosystemen och kan bland annat orsaka en livsmedelskris. Friska, cirkulärande samhällen främjar lokal produktion som samverkar med jorden och mikroorganismerna. Relationsmat som bygger relationer i närsamhället.
- Energi: Från fossilt monopol till förnyelsebara nätverk. Dagens samhälle domineras av en fossilindustri som fördröjt den cirkulära omställningen. Den kräver förnyelsebar energi men också gemensam makt över energin, i exempelvis lokala nätverk. Vi behöver också fråga: Motsvarar dagens konsumtionssamhälle en meningsfull energianvändning?
- Lärmiljön: Från virtuella simuleringar till levande möten. Cirkulärande handlar om lärande för cirkularitet, men också om lärande cirklar där vi lär av och med varandra. Lärandet sker i levande möten som även innefattar att möta ekosystemen. I våra lokala livsmiljöer kan vi lättare lära av naturens kretslopp och förstå hållbara organisationer.
