Engelsk titel: “Circular Food Futures: What Will They Look Like?”
Författare: Steven Liaros
Sammanfattning
Potentiellt dramatiska förändringar i organiseringen av livsmedelssystemet drivs av både konsumenter och producenter. Konsumenter efterfrågar produkter av högre kvalitet med mer direkt koppling till producenterna. Medans extrema väderförhållanden och den globala konkurrensen gör det industriella jordbruket allt mindre ekonomiskt lönsam för bönder. Denna artikel undersöker hur debatter om cirkulär ekonomi (CE) kan bidra till, och stödja, de förändringar som behövs för en hållbar framtid.
Enlighet med de tre målen för CE identifierat av Ellen MacArthur Foundation kan hjälpa till att beskriva en hållbar och cirkulär matframtid. En analys av livsmedelssystemet genomförs i denna artikel för att bestämma hur livsmedelssystem kan organiseras för att (a) utforma avfalls- och föroreningshantering, (b) hålla produkter och material i bruk och (c) regenerera naturliga system.
En kritik av CE-debatter är misslyckandet med att utforska systemskiften och möjliga framtider som inte är en förlängning av nuvarande förhållanden. Den här analysen av matsystemet pekar på behovet till ett decentraliserat nätverk av mångsidiga, polykulturella gårdar, var och en med integrerade energi- och vattenmikronät, som hanteras på lokal nivå.
Att samlokalisera livsmedelsproducenter med matkonsumenter, så mycket som möjligt, skapar ett integrerat bysystem med mat-vatten-energi-boende behovet tillfreds. Byar kan sedan kopplas samman för att möjliggöra samarbete för att dela sällsynta färdigheter eller tillfredsställa mer komplexa behov och önskemål, dvs. bilda ett handelsnätverk av byar med cirkulär ekonomi. Det argumenteras därför att övergången till en helt cirkulär ekonomi kommer att kräva ett paradigmskifte – en till jordbruksrevolution — övergången från storskaligt industriellt jordbruk till ett decentraliserat nätverk av cirkulära livsmedelssystem.
Slutsats
Den här artikeln erkänner de betydande förändringar som redan sker i livsmedelssystemet med avseende på förändrade förväntningar hos konsumenter, ökat intresse för urbant jordbruk och onlineplattformar som ger en direkt koppling till jordbrukare. Ur producenternas perspektiv upplevs redan de tidiga effekterna av klimatförändringar, markförstöring och vanskötsel av vatten. Dessa förvärrar de svåra ekonomiska omständigheterna för bönder som är utlämnade till stora företag som inte betalar rätt pris för mat.
I detta sammanhang är det lämpligt att undersöka möjliga framtidsscenarion där hela livsmedelssystemet – produktion, distribution, konsumtion och hantering efter konsumtion – omorganiseras. CE-debatten kan bidra till denna diskussion om det finns en vilja att undersöka mer än avfallshantering och, kontraintuitivt, överväga alternativ utöver de som är lönsamma för producenterna. Det finns ett brett stöd för den cirkulära ekonomin, men det finns även förespråkare som är kritiska till vissa begränsningar i debatten, särskilt misslyckandet att överväga nödvändigheten av systemskiften mot möjliga framtidsscenarion som inte bara är justeringar av det rådande systemet.
Vi frågade: hur skulle ett framtida livsmedelssystem se ut om det var helt cirkulärt? Definitionen av ett CE system som tillhandahålls av Ellen MacArthur Foundation fokuserar på tre mål: (a) utforma avfalls- och föroreningshantering, (b) hålla produkter och material i bruk och (c) regenerera naturliga system. Denna artikel analyserade livsmedelssystemet med hänvisning till vart och ett av dessa mål i syfte att beskriva en möjlig framtida cirkulär livsmedelsekonomi. Analysen pekar på behovet av ett decentraliserat nätverk av mångsidiga polykulturgårdar, var och en med integrerade energi- och vattenmikronät, som hanteras på lokal nivå.
En ytterligare granskning av CE-definitioner identifierar fyra olika sätt på vilka en cirkulär ekonomi kan konstrueras. Två av dessa hänför sig till platsbaserade tillvägagångssätt som avsiktligt grupperar aktiviteter geografiskt för att kooperativt hantera flödet av resurser, material och energi. Av dessa är en centralt planerad av regeringar, den andra sköts lokalt av samhället som bor på den berörda platsen. Lokal organisering på gräsrotsnivå överensstämmer med den identifierade möjliga matframtiden genom att den hänvisar till småskaliga, självförsörjande samhällen, såsom byar som upprätthåller traditionell ekologisk kunskap. Denna traditionella kunskap kan förbättras avsevärt genom att införliva modern teknik för energi och för att hantera vattnets kretslopp.
Analysen erkänner att ett ekonomiskt system måste tillhandahålla mer än grundläggande förnödenheter. Förmågan att nätverka med andra byar möjliggör samarbete för att dela sällsynta färdigheter eller tillfredsställa mer komplexa behov och önskemål. Detta skulle resultera i bildandet av ett handelsnätverk av byar vilket skulle leda till förbättrad motståndskraft och ökad kapacitet på grund av nätverkseffekten. Nätverk mellan byar behöver inte begränsas till fysiska förbindelser. Onlineplattformar, blockkedjeteknik och andra distribuerande nätbaserade tekniker kan bygga virtuella anslutningar.
Vidare beskrivs de positiva hälsofördelarna med den identifierade matframtiden i analysen, vilket bekräftade nödvändigheten av en mer direkt koppling mellan människor och matsystemet. Analysen drar slutsatsen att ytterligare en jordbruksrevolution krävs – övergången från industriellt jordbruk till ett lokaliserat, decentraliserat och cirkulärt matsystem – som återigen omformar våra städer och modeller av mänskliga bosättningar.
***
Ovanstående utdrag är en direktöversättning gjord av Rand Nezamaldin, redaktionen på cirkularekonomi.se. Översättningen är gjord från sammanfattning och slutsats från den längre engelska artikeln: “Circular Food Futures: What Will They Look Like?” som är skriven av Steven Liaros. Läs den fullständiga pdf artikeln här.
