Övergången till cirkulära samhällen och ekonomier kräver ett engagerat civilsamhälle, en mångfald av rörelser där visionen om fred med jorden är starkare än enskildas vinstmotiv. Tidigare idéer om cirkulär ekonomi satte ekonomisk tillväxt före ekologisk hållbarhet och social tillit – en ”svag” cirkularitet. Det tänkandet och görandet måste ändras till en stark cirkularitet byggd på visionen om kretsloppssamhället. Och det händer redan, genom en mångfaldig omställningsrörelse med holistiska och altruistiska värderingar.
Allt fler förstår vikten av en snabb och genomgripande samhällstransformation för att klara hållbarhetsutmaningarna. Cirkulär ekonomi har varit ett försök att svara på behoven, ett försök som hittills visat sig otillräckligt. Svenska folkrörelser kan ändra på detta genom att tillsammans med folkbildningen möjliggöra det djupgående lärande som är nödvändigt för att uppnå fred med och på jorden, ett samhälle inom planetens gränser. Arbetet pågår redan, men har hittills inte förståtts som viktiga bidrag till ett cirkulärt tänkande. Det gäller miljö- och omställningsrörelsens olika initiativ för att samverka med naturen snarare än motverka den. Eller den sociala rättviserörelsen som förstår att mångfald, inkludering och rättvisa är nödvändiga förutsättningar för en cirkulär omställning. Eller den nya byarörelsen där lokala, inkluderande gemenskaper bygger samförsörjning kring maten och andra resurser.
Lokalekonomidagarna har under många år arrangerats av Hela Sverige ska leva och andra aktörer för att spegla den rörelse som sker på det lokala planet när det gäller omställning till hållbarhet. Ofta är det tydligt att det som prioriteras i sådana initiativ är relationerna mellan människorna i bygden, snarare än att till varje pris expandera verksamheter mer än nödvändigt. För de flesta räcker det att gå runt och vara del i de lokala ekonomiska kretsloppen. Fokus ligger på omtanken om både människor och ekosystem, att de får blomstra snarare än att ackumulera vinster. Tryggheten ligger inte främst i pengar på banken, utan i mångfalden av relationer i det lokala sammanhanget. Detta är också drivkraften i rörelsen för socialt byggande, där människor längtar efter att vara delaktiga i sammanhang. En mångfaldsrörelse kan stärka sådana värderingar som grund för ett cirkulärt tänkande.
Nya svar och lösningar växer fram i rörelsen
När människor kommer samman och engagerar sig i en tillsammansrörelse, kan nya svar och lösningar växa fram i dialogen – så länge det gemensamma intresset sätts före ett begränsat egenintresse. Där kan det också bli tydligt att de gemensamma intressena av ett hållbart samhälle inom de planetära gränserna, skapar goda förutsättningar för de egna intressena att leva ett hållbart liv och bidra till kommande generationer. Folkrörelserna kan alltså möjliggöra en synvända inom ekonomin, där det rådande tänkandet ofta utgått från att kortsiktiga ekonomiska egenintressen ska sätta ramarna för de gemensamma intressena. Det är en omöjlig ekvation som rimmar illa med cirkulärt tänkande. Idag växer det fram nya svar genom den mångfaldens intelligens som uppstår i möten mellan olika perspektiv. Det är en glokal rörelse för omställning, som söker lokala lösningar på globala kriser.
Den ekosociala rörelsen är en av tre grundpelare som behövs för att möjliggöra ett kretsloppsbaserat samhälle med cirkulär ekonomi som praktik och förhållningssätt. Övriga två handlar om lagar och regleringar, samt kulturella och tankemässiga skiften. De tre aspekterna samverkar och stärker varandra. Rörelsen är redan på framväxt. Den står för en ekonomi som gynnar alla, snarare än ett fåtal. Som betonar relationer mellan människor och med resten av naturen, snarare än transaktioner. Som sätter livsoptimering före vinstmaximering och ökar planetens mångfald snarare än ackumulerar pengar genom likformning.
Forskningsprojektet ”Common Cause” visar att en stor majoritet redan har sådana värderingar, men skolas in i kortsiktigt ekonomiskt tänkande i den linjära industrimoderna västerländska kulturen. En mångfaldsrörelse kan bära livsoptimeringens kultur och förhållningssätt och sprida berättelsen om fred med jorden, genom människornas myllrande mångfald.
Omslagsbild: Carina Johnson
