Sammanfattning
Den cirkulära ekonomin (CE) har nyligen blivit en populär diskurs, särskilt inom myndigheter och företagssektorn. Med tanke på de socio-ekologiska utmaningarna under antropocen, skulle konceptet CE verkligen kunna hjälpa övergången till en hållbar, rättvis och motståndskraftig framtid. Men den faktiska definitionen, målen och formerna för genomförandet av CE är fortfarande oklara, inkonsekventa och omtvistade. Olika aktörer och sektorer formulerar cirkulära visioner som överensstämmer med deras egenintressen och som ofta inte tillräckligt undersöker ekologiska, sociala och politiska konsekvenser av cirkularitet.
Den här forskningsartikeln skriven av ekonomerna Martin Calisto Friant, Walter J.V. Vermeulen och Roberta Salomone frågar hur man bättre kan navigera och analysera historien, komplexiteten och mångfalden av cirkulära diskurser genom att begreppsmässigt sortera dem i en översikt eller typologi av diskurser. För att besvara frågan har en kritisk litteraturgenomgång genomförts, som först undersöker och reflekterar över centrala utmaningar, blinda fläckar och begränsningar av konceptet CE. Vidare utvecklar artikeln en omfattande tidslinje av det cirkulära tänkandet, som identifierar och konceptuellt klassificerar 72 olika CE-relaterade begrepp från globala Nord och Syd (som Gandhian och Steady-State Economics, Buen Vivir, Doughnut Economics och Degrowth).
Detta leder till utvecklingen av en typologi som klassificerar de cirkulära idéerna efter deras förhållande till grundläggande sociala, tekniska, politiska och ekologiska frågor. Denna forskning syftar alltså till att ge underlag för en mer inkluderande och omfattande diskussion om ämnet, för att bredda tänkandet kring de många cirkulära framtider som kan träda fram, skapas, etableras och möjliggöra en korspollinering av idéer, policys, strategier, praktiker och lösningar.
***
Introduktion
Den cirkulära ekonomin (CE) har blivit ett ”go-to-koncept” som har fångat uppmärksamheten Den cirkulära ekonomin (CE) har blivit ett ”go-to-koncept” som har fångat uppmärksamheten från samtliga samhällssektorer under senare år, inklusive akademin, företag, icke-statliga organisationer och regeringar. Sammantaget ses CE-konceptet som en lovande idé och ett ideal som har mycket att tillföra för att möta vår tids utmaningar. Genom att föreslå ett regenerativt system för produktion och konsumtion, som sluter ekonomins input- och outputcykler, förväntas CE lösa problemen med resursbrist, biokemiska flödesstörningar och klimatförändringar, allt samtidigt som de vitaliserar lokala och regionala ekonomier.
Även om dessa ideal är mycket tilltalande, är ett CE-koncept fortfarande under uppbyggnad och debatt. Konceptet står fortfarande inför många utmaningar och forskningsluckor för att uppfylla sina löften. Det är faktiskt ett relativt nytt koncept som nyligen fått akademins uppmärksamhet. Även om det bara publicerades 116 akademiska artiklar om ämnet från 2001 till 2008, har detta antal vuxit exponentiellt till över 4900 fram till 2019. Ändå har det mesta av CE-diskursen faktiskt utvecklats av aktörer inom den statliga och privata sektorn, som har specifika politiska och ekonomiska agendor. Ofta har CE missbrukats som en i raden av olika typer av greenwashing.
Offentlig politik är steget före det mesta av den akademiska forskningen, särskilt i Kina där konceptet har varit en nationell strategi sedan så tidigt som 2002. Sammantaget har CE-diskursen dominerats av icke-akademiska sektorer, som ser de många ekonomiska och miljömässiga Offentlig politik är steget före det mesta av den akademiska forskningen, särskilt i Kina där konceptet har varit en nationell strategi sedan så tidigt som 2002. Sammantaget har CE-diskursen dominerats av icke-akademiska sektorer, som ser de många ekonomiska och miljömässiga fördelarna av en cirkulär politik och cirkulära affärsmodeller. Emellertid har dessa diskurser misslyckats med att bygga upp en systematisk och holistisk förståelse av de sociala och hållbara konsekvenserna CE medför. Dessutom pågår det diskussioner om de komplexa och kontroversiella relationerna mellan CE, energiförsörjning, naturresurser, biologisk mångfald, entropi och ekonomisk tillväxt.
Vissa författare hävdar att dessa konceptuella begränsningar inte är viktiga för praktiker, som behöver ytterligare empirisk forskning snarare än teoretiska diskussioner. Men med tanke på att CE fortfarande är ett relativt nytt koncept, finns det fortfarande ett starkt behov av att bygga dess teoretiska grund. Annars riskerar CE att sakna giltighet, kritisk social relevans och dess påståenden och förslag kan vara ouppnåeliga i relevant skala för att effektivt ta itu med 2000-talets socioekologiska utmaningar. I detta sammanhang kan konceptet för CE lätt misskrediteras och bortses från som en ny form av greenwashing eller som en oxymoron, jämförbar med grön tillväxt eller ekologisk modernisering. Denna forskning syftar till att ta itu med sådana konceptuella risker och hjälpa aktörer att bättre navigera och analysera historien, komplexiteten och mångfalden av cirkulära visioner genom att etablera en översikt och typologi av cirkulariteter.
För att skapa en systematisk och konsekvent typologi använde vi flera forskningsfrågor som riktlinjer i vår stegvisa designprocess. För det första, vilka är de största utmaningarna och bristerna med CE-konceptet? För det andra, vad är dess historiska ursprung och finns det kopplingarna till tidigare begrepp från både den globala norr och syd? För det tredje, vilka är de huvudsakliga begreppsmässiga skillnaderna och likheterna mellan de centrala cirkularitetsdiskurserna?
Genom att besvara dessa tre frågor utvecklar denna artikel den första 2 × 2-typologin av cirkularitetsdiskurser hittills. Medan vissa artiklar gör utarbetade distinktioner inom CE-tänkande, föreslår ingen forskning en systematisk klassificering av cirkulära diskurser. Denna artikel bygger på och utvidgar således tidigare författares arbete för att fylla denna forskningslucka och utvecklar en diskurstypologi som bidrar till en bättre förståelse och analys av CE samt hjälper till att kontextualisera och navigera i begreppets mångfald och dess många möjligheter.
Dessutom finner denna forskning att de många relaterade koncept som CE historiskt bygger på kan positivt bidra till dess begränsningar genom korspollinering av lösningar och idéer. Detta är särskilt viktigt nu när konceptet står inför en prövotid gällande dess giltighet (“validity challenge”) och det måste tas itu med några av de viktigaste kritiska perspektiven och begränsningarna för att kunna ses som ett adekvat förslag mot en rättvis, motståndskraftig och hållbar framtid. Denna artikel fyller således inte bara en litteraturlucka om CE-diskursanalys utan fungerar också som koppling mellan CE och alternativa sociala diskurser och idéer.
Slutsats
Eftersom CE som koncept befinner sig i en fas av giltighetsprövning, kan det fortfarande utvecklas i många olika riktningar, vilket kommer att avgöra om det kommer att Eftersom CE som koncept befinner sig i en fas av giltighetsprövning, kan det fortfarande utvecklas i många olika riktningar. Detta kommer att avgöra om CE kommer att ogiltighetsförklaras, fungera brobyggande eller bli ett giltigt och vedertaget koncept som står på egna ben. Med tanke på hur utbrett konceptet har blivit inom både akademiska och icke-akademiska sektorer, finns det en unik möjlighet att använda CE som ett verktyg för transformativ förändring. Men om företag och myndigheter fortsätter att använda en CE typologi som inte tar hänsyn till socio-ekologiska implikationer, kan termen lätt misskrediteras som en ny form av greenwashing.
Denna typologi av cirkulära diskurser kan hjälpa både akademiker och praktiker att bättre analysera nuvarande policys och praktiker för cirkularära och hållbara omställningar. Genom att främja mångfald och öppenhet för andra visioner kan diskurstypologin möjliggöra ett mer holistiskt tänkande, som på ett heltäckande sätt omfattar olika cirkulära framtider. Dessutom kan det bidra till en demokratisering av politiska mekanismer genom att hjälpa till att positionera och inkludera mindre framträdande röster och diskurser samt kontrastera nuvarande praxis och föreslagna åtgärder med ett flertal alternativ. Den slutliga omfattningen av denna forskning är alltså att öppna upp för det imaginära, mot en plural cirkulär framtid där en mångfald av möjliga hållbara framtider välkomnas och omfamnas.
Forskning om deliberativ demokrati och kollaborativt beslutsfattande har visat att en bättre förståelse för motstridiga idéer faktiskt kan främja respekt, förtroende, innovation och samförstånd. Genom att öppna upp för att kunna navigera i olika diskurser om cirkularitet, hoppas denna artikel således främja större inkludering, samarbete och pluralism i debatten samt implementeringen av detta omtvistade paradigm. Författarna uppmuntrar användning, anpassning och förbättring av denna diskurstypologi för att bygga vidare på detta arbete, som Forskning om deliberativ demokrati och kollaborativt beslutsfattande har visat att en bättre förståelse för motstridiga idéer faktiskt kan främja respekt, förtroende, innovation och samförstånd. Genom att öppna upp för att kunna navigera i olika diskurser om cirkularitet, hoppas denna artikel således främja större inkludering, samarbete och mångfald i debatten om och implementeringen av detta omtvistade paradigm. Författarna uppmuntrar användning, anpassning och förbättring av denna diskurstypologi för att bygga vidare på arbetet. Det kan ses som en kontinuerlig deltagande tankeprocess med andra forskare och praktiker. Detta kan leda till korspollinering av idéer och hjälpa både akademiker och praktiker i deras utveckling av policys och praktiker, som på ett positivt sätt bidrar till 2000-talets komplexa socio-ekologiska utmaningar.
***
Ovanstående utdrag är en direktöversättning av introduktion och slutsats i den längre engelska artikeln: ”A typology of circular economy discourses: Navigating the diverse visions of a contested paradigm” av Martin Calisto Friant, Walter J.V. Vermeulen och Roberta Salomone.
Översättningen är gjord av Rand Nezamaldin.
